Advokaten 1
Debatt Fördel: åklagaren! Ett beslut av en domsto
l i Mellansverige i ett ekomål väcker frågor rörande principen om equality of arms eller principen om parternas likställdhet i processen. Principen är central för den grundläggande rätten till en rättvis rättegång. Det konstaterar advokat Hans Sundberg. Å talet gällde grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott avseende näringsverksamhet i restaurangbranschen. Åklagarna påstod i gärningsbeskrivningen att den tilltalade uppsåtligen underlåtit att bokföra affärshändelser vad avsåg bland annat försäljning av öl. Bevisningen som åberopades till styrkande av åtalet i denna del bestod i allt väsentligt av en beräknad ölförsäljning jämförd med vad som bokförts i räkenskaperna, så kallad ölkalkyl. Beräkningen var utförd av två skatterevisorer och fanns dokumenterad i en revisionspromemoria. Denna, samt Skatteverkets omprövningsbeslut, åberopades av åklagarna som skriftlig bevisning. Däremot åberopades inte skatterevisorerna som vittnen att höras om innehållet i kalkylen. I stället uppgav åklagarna i stämningsansökan att skatterevisorerna skulle biträda åklagarna under huvudförhandlingen. Då åklagarna dessutom skulle ha biträde av två ekopoliser kom ” motståndarlaget ” att bestå av totalt sex personer. Det numerära övertaget gav näring åt den bristande balans som är kännetecknande för brottmålsprocessen. Det kom att visa sig att den obalans som är inbyggd mellan parterna skulle förstärkas genom benäget bistånd av tingsrätten. 42 eFter beskedet att åklagarna skulle biträdas av skatterevisorerna yrkade försvaret att tingsrätten skulle avvisa denna begäran. De grunder som angavs var följande: • Skatterevisorerna var inte parter i brottmålet. • Då den centrala bevisningen i målet utgjordes av de beräkningar som skatterevisorerna gjort inom ramen för Skatteverkets beslut om revision, inte på uppdrag av åklagarna, borde revisorerna betraktas som vittnen enligt 36 kap. 1 § RB. • Försvaret hade självklart ett starkt intresse av att kunna höra skatterevisorerna under huvudförhandlingen rörande kalkylen. Genom att upprätthålla den ordning som finns i rättegångsbalken om vittnesförhör skulle försvaret vid motförhöret beredas möjlighet att skärskåda den av åklagarna åberopade bevisningen. • Om skatterevisorerna skulle tillåtas att biträda åklagarna och dessutom vara närvarande under huvudförhandlingen skulle åklagarna ha favören av att få information av skatterevisorerna som inte försvaret kunnat få del av och försvara sig emot. Vidare framhölls från försvarets sida att möjligheterna att hålla ett adekvat förhör med skatterevisorerna försämrades av att dessa genom dels sin närvaro, dels sin kontakt med åklagarna, inte skulle undgå att påverkas i sina utsagor. Enligt artikel 6 i Europakonventionen har en person som anklagats för brott en ovillkorlig rätt att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopats mot honom. Denna garanti för en rättvis rättegång skulle komma att kringgås genom att revisionspromemorian åberopades som skriftlig bevisning medan upphovsmännen, vilka borde fått stå till svars för innehållet, agerade stödpersoner åt åklagarna. Åklagarna anförde i ett yttrande till tingsrätten: För att genomgången av förundersökningsmaterialet ska kunna ske på ett så lättförståeligt och pedagogiskt sätt som möjligt är det viktigt att presentationen av vad skatterevisorerna kommit fram till i revisionen kan klarläggas i samband med sakframställningen. Det är ju skatterevisorerna som bäst kan föredra vad som framkommit vid revisionen i alla dess olika beståndsdelar. Det var alltså inte nog med att skatterevisorerna skulle vara biträden. De skulle dessutom ikläda sig åklagarrollen och utveckla talan. Det framgår av rättegångsbalken att det är part som Advokaten Nr 6 • 2012