Advokaten 1
Reflektion TF och YGL har bestått Så har då tryck
frihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) baxats uppför berget igen. Det är inte första och sannolikt inte sista gången detta sisyfosarbete utförts, skriver Nils Funcke, sekreterare i den parlamentariska Yttrandefrihetskommittén (YFK). G rundlagarna har på grund av sin teknikbundenhet betecknats som åldersstigna och förlegade, som runstenar i cyperrymden, omgivna av nya medier där var och en har blivit sin egen publicist. Yttrandefrihetskommittén har utsatt TF och YGL för det jurister brukar beteckna som ”provtryckning”. Till skillnad mot flera tidigare utredningar har det inte bara handlat om ett allmänt ifrågasättande, utan en i stort sett komplett ”prototyp” har tagits fram och ställts mot den nuvarande regleringen. TF och YGL skyddar yttranden som framställts eller spridits med hjälp av vissa bestämda tekniker. Oavsett vem som yttrat sig och i stort sett vad som än yttrats har grundlagen omfamnat yttranden i skrifter framställda i tryckpress, yttranden som överfört via kabel eller i etern eller spridits på tekniska upptagningar. I ett medielandskap som förändrats snabbt och där tekniken tagit sjumilakliv har lagstiftningen trippat efter. Det tog till exempel runt 70 år innan radioprogram fick grundlagsskydd när YGL trädde i kraft 1992. Däremot gick det snabbare att ge enskilda möjligheter att skaffa grundlagsskydd för sina webbplatser. YFK fick bland annat i uppdrag att finna en teknikoberoende lagstiftning för att slippa sådana eftersläpningar och för att undvika ett lappande och lagande i TF och YGL. Kommittén konstaterar i sitt slutbetänkande att någon teknikoberoende lagstiftning inte står att finna utan att grundläggande principer som meddelarskyddet skulle förlora i styrka. Det är en föga förvånande och inte särskilt nyskapande slutsats. NYGL , nya yttrandefrihetsgrundlagen, utformades för att såväl kända som kommande sätt att bedriva masskommunikation skulle inkluderas. Begreppet massmedier introduceras i NYGL men för att ytterligare avgränsa det grundlagsskyddade området ges endast massmedier som framställs av ”massmedieföretag” ett automatiskt grundlagsskydd. De som inte anses uppfylla kravet att som huvudsaklig sysselsättning ha att på ett yrkesmässigt sätt framställa yttranden måste enligt NYGL söka utgivningsbevis eller ange ansvarsuppgifter på massmediet. Grundstommen i NYGL att ge massmedieföretag ett automatiskt skydd får anses som betänkligt med tanke på att det handlar om att grundlagsreglera en medborgerlig fri- och rättighet. Men utöver denna enligt kommittén felaktiga utgångspunkt innebär införandet av de nya begreppen svåra avgränsningsbekymmer. När anses en verksamhet vara professionellt, yrkesmässigt, skött? Och vad menas med huvudsaklig verksamhet? Ytterligheterna som en amatörmässig bloggare respektive en etablerad morgontidning skulle sannolikt inte innebära några definitionsproblem. Men den fackförening eller intresseorganisation som vid sidan av sin huvudsakliga verksamhet ger ut en professionellt redigerad tidning skulle uppenbart falla utanför det automatiska skyddet. De gränsdragningsfrågor som TF och YGL rymmer är försumbara jämfört med de som skulle följa med NYGL. Ju tydligare och ju mer förutsebart avgränsningsområdet är, desto säkrare kan den som anonymt önskar lämna uppgifter för offentliggörande förvissa sig om att meddelarskyddet gäller. 46 Advokaten Nr 6 • 2012