Advokaten 1
Nyheter Dubbelbestraffning strider mot Europakonv
entionen eu-domstolens generaladvokat pedro Cruz villalón bedömer att det svenska systemet med ”dubbelbestraffning” vid skattebrott i och för sig inte strider mot eu:s rättighetsstadga. däremot strider det mot europakonventionen. Haparanda tingsrätt har begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen om huruvida det svenska systemet med skattetillägg och straffansvar för samma gärning strider mot förbudet mot dubbelbestraffning i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Frågan rör ett brottmål, där en fiskare i Kalixälven är åtalad för skattebrott som består i att han har lämnat oriktiga skatteuppgifter. Skatteverket har tidigare påfört fiskaren skattetillägg för de oriktiga uppgifterna. I sitt förslag till avgörande föreslår generaladvokaten Pedro Cruz i första hand att EU-domstolen inte ska ta upp tolkningsfrågorna till prövning, eftersom domstolen saknar behörighet att pröva målet. Domstolen är obehörig eftersom målet inte handlar om Sveriges tillämpning av EU-rätten i den mening som avses i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna artikel 51.1, anser generaladvokaten. oM doMstoLen ändÅ skulle pröva målet i sak, menar generaladvokaten i andra hand att artikel 50 i EU:s stadga inte hindrar en medlemsstat att åtala och straffa en person för brott, även om staten tidigare har påfört personen en administrativ sanktion för samma gärning – som exempelvis ett skattetillägg. Men det krävs enligt den rättsstatliga principen om förbud mot godtycklighet att domstolen kan beakta den tidigare administrativa sanktionen och kan lindra straffet vid påföljdsbestämningen i brottmålet. Generaladvokatens slutsats är alltså att det svenska systemet med skattetillägg och skattebrottsåtal för samma gärning inte strider mot EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Men detta innebär inte att Pedro Cruz anser att den svenska dubbelbestraffningen är tillåten. Generaladvokaten analyserar mer ingående vad Europakonventionen innebär. Han kommer fram till att artikel 4 i Europakonventionens tilläggsprotokoll nummer 7 förbjuder dubbla administrativa och straffrättsliga sanktioner för en och samma gärning. Det innebär att det inte är tillåtet att inleda ett andra förfarande – vare sig det är ett administrativt förfarande eller ett brottmålsförfarande – när beslutet om en sanktion i det första förfarandet har vunnit laga kraft. Generaladvokaten hänvisar särskilt till Europadomstolens dom i målet Zolotuchin mot Ryssland från 2007, och menar att Europadomstolens praxis borde ge Haparanda tingsrätt ett mer än tillräckligt underlag för att avgöra målet om skattebrott. Högsta domstolen har fastställt att det krävs ”klart stöd” i Europakonventionen eller i Europadomstolens praxis, för att en svensk domstol ska kunna låta bli att tillämpa svensk lag som strider mot Europakonventionen. Enligt generaladvokaten Pedro Cruz bekräftar Europadomstolens nyare praxis att fiskaren i Haparanda tingsrätts mål har klart stöd för sin talan. Men EU-domstolen är inte behörig att pröva om det svenska kravet på klart stöd strider mot Europakonventionen. Generaladvokatens förslag finns på curia.europa.eu, mål C-617/10 Dona leder ny teveserie om juridik dona hariri är programledare för ur-programmet justitia. ett ungdomsprogram om lag och rätt som sänds under hösten. dona är nyutexaminerad jurist som siktar på att bli advokat. Vad är den viktigaste lärdomen från programserien? – Allt var helt nytt för mig. Jag har lärt mig hur media fungerar. Hur man agerar framför en kamera, lär sig hantera och använda sig av manus och hur man intervjuar. Min roll var att intervjua jurister och vara den juridiskt kunniga i programmet som förklarade och tydliggjorde juridiken. Men jag Advokaten Nr 6 • 2012 fick även inför alla inspelningar göra en del juridisk research. Jag fick fördjupa mig inom olika juridiska områden inte i syfte att lösa en tvistig fråga utan i syfte att förenkla bestämmelser. Det var lärorikt. Varför läste du juridik? – Jag är 24 år, men många som känner mig säger att jag måste ha levt ett betydligt längre liv. Min familj tvingades lämna Irak under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet och hamnade i Iran där jag föddes. Tre år gammal kom jag till Sverige och vi bosatte oss som en av få invandrarfamiljer i Piteå. Mina föräldrar började tidigt berätta för mig om kriget och om rättvisa. Mitt intresse för rättvisa är nog en följd av att min familj drabbats av stora orättvisor. Jag hade en egen lagbok när jag var elva. När jag var tretton lärde jag mig arbetsmiljölagen utantill. Vad vill du arbeta med inom juridiken, och varför? – Ända sedan mitt intresse för juridik väcktes har jag velat bli advokat. De amerikanska teveserierna om advokater gjorde mig ännu mer lockad. Mitt mål är att bli advokat. För mig innebär titeln en kvalitetsstämpel på att man kan juridik, nu betyder det inte att jurister inte kan men faktum är att vem som helst faktiskt har rätten att kalla sig för jurist. Den titeln vill jag ha för att känna mig ”färdig” som jurist. När det gäller inriktning så ändrar jag mig ganska ofta eftersom jag älskar juridik så mycket. Dock har humanjuridik alltid varit ett stort intresse. Men det viktigaste för mig är att få arbeta med frågor och klienter som engagerar mig, där jag känner ett inre driv och vilja. Där det finns hjärta. MA TK 9 foto: Johan Bergmark/ur