Jubileumstidning 1
Redan i början av 1960-talet hade man satt fart p
å bostadsbyggandet, men det som var nytt med Miljonprogrammet var långsiktigheten – att man planerade för en så stor utbyggnad under så lång tid. Industrialiseringen g jorde att det gick fort att bygga bostäderna och byggkostnaderna kunde pressas ner. I slutet av 1960-talet uppnåddes det mål som satts av Bostadssociala utredningen några år tidigare; En nybyggd tvårummare kostade mindre än en femtedels industriarbetarlön. De nya områdena tog form i enlighet med den här tidens moderna ideal. Många av bostäderna byggdes på höjden och hade stora ljusinsläpp. Det anlades bilfria rekreationsytor mellan husen och man såg till att det fanns service nära till hands. Funktion gick före skönhet. Men på vissa håll hade kommunerna missbedömt behovet av nya bostäder. Redan under slutet av 1960-talet rapporterades om lediga lägenheter i många nyproducerade områden. I början av 1970-talet hade de stora ungdomskullarna flyttat hemifrån, invandringen minskade och inflyttningen till tätorterna avstannade för att istället ersättas av utflyttning. För Botkyrkabyggens del innebar detta ett stort ekonomiskt avbräck. Våren 1972 noterades en minskad efterfrågan på bostäder och ett halvår senare stod ca 230 lägenheter i Alby tomma. Också i Storvreten var läget problematiskt. Situationen vände inte förrän 1977 och först 1981 kunde man konstatera att praktiskt taget samtliga av företagets lägenheter var uthyrda. Trots att det tidigt gick att förutse den vikande efterfrågan och trots att många kommunala myndigheter därför minskade utbyggnadstakten, byggdes drygt en miljon bostäder under miljonprogramsåren, precis så som tanken varit. 29