STT 1
Onsdag 12 juni 2019 DEBATT Hängd docka visar att
Pride är ett viktigt arrangemang I media har det under de senaste dagarna rapporterats om Pride i Tranemo och den docka i mänsklig storlek med en prideflagga i handen som hängde i en snara i ett träd. För oss som företrädare för studieförbund, föreningar och organisationer där alla människors lika värde är en grundbult så blir det än tydligare hur viktigt det är med arrangemang som Pride. PRIDE Det kan argumenteras att det är en ”ungdomsgrej”, ett ”busstreck” – kanske på fyllan och villan och att ”det nog inte är så allvarligt menat”. Oavsett om det är ett uselt skämt eller om förövarna faktiskt har uppfattningen att vi som slåss för alla människors lika värde borde hängas, så måste vi markera – det är inte okej, varken som dåligt skämt eller allvarligt menad aktion. Varje dag förtrycks människor världen över – för sin religion, sin hudfärg, sin ålder, sitt kön, sitt könsuttryck, sin sexuella läggning och så vidare. Människor hängs och halshuggs för att de är homosexuella. Det är inget att skämta om. Vi har kommit långt i Sverige med rättigheter – även rätten att få framföra sin mening, även i frågor där man inte håller med. Just demokratifrågan – allas lika värde och möjligheten att få framföra sin synpunkt – är något som vi som studieförbund jobbar mycket med. Att i en studiecirkel få möta andra människor och få ta del av deras erfarenheter och kunskap, och tillsammans i dialog få växa är något som gör studiecirkeln och folkbildningen unik. Vårt avstamp i allas lika värde och vårt aktiva arbete för demokrati och mänskliga rättigheter är också grunden för vårt engagemang i Pride. Det är beklagligt när den här typen av osmakliga aktioner tar utrymme från det livsbejakande och glada evenemang som Pride i grunden är! Från vår sida tar vi med detta ett klart och tydligt ställningstagande för alla människors lika värde och försäkrar att vi kommer fortsätta jobba aktivt för demokrati och mänskliga rättigheter! Så länge som trakasserier, hån, förtryck och osmakligheter som det vi såg i Tranemo förekommer så måste vi också arrangera Pride! Stefan Landberg, avdelningschef Studieförbundet Vuxenskolan Sjuhärad STT 19 Tillsammans kan vi rädda havet från skräpet Nedskräpningen av världshaven är en av våra största miljökatastrofer. Men tillsammans kan vi rädda haven från skräpet. Under Nordiska kusträddardagen plockade 48 000 personer tillsammans 170 ton skräp från våra stränder. Det visar att det finns ett rekordstort engagemang för haven, skriver Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz. Biologisk mångfald – finns den? NATUR Bara en procent av ängsmarken som fanns för 100 år sedan finns kvar. 100 sorters växter på 5000 kvadratmeter är minimun innan det går att tala om biologisk mångfald. Där man kan se ett flertal av många sorters fjärilar fladdra kring är ett tecken på biologisk mångfald. Då finns där mycket av allt annat som ingår i denna. Man kan även kalla den för en rik miljö. I Tranemo finns ingen sådan miljö. Den består mest av gröna öknar. En fattig miljö. Det planeras för matställen till människan men för de tusentals bin som skall introduceras här finns inga matställen planerade. Nämn inte biologisk mångfald förrän du har arbetat för den och hjälpt till att den blir förverkligad. I dag är denna miljö ytterst sällsynt. Inte bara här utan över hela jordklotet. Min vision är att det skapas en stor blomsteräng på kommunens mark intill hembygdsparken. Där finns miljö för växter som vill ha skugga och de som vill ha mycket sol. Nu håller aspslyet på att ta överhanden. Knut NATUR När en död val i våras spolades i land i Filippinerna hittades 40 kilo plast i djurets mage – bland annat plastpåsar och plastsäckar. Plasten gjorde att valen svalt ihjäl, eftersom den inte kunde äta på grund av allt skräp i magen. Men nedskräpningen av haven orsakar inte bara problem på andra sidan jordklotet. Även i Sverige hamnar mycket avfall utanför systemet och blir till skräp. I samband med Nordiska kusträddardagen den 4 maj gick människor i hela Norden ut på sin närmsta strand och plockade skräp. I år deltog nästan 48 000 personer. Tillsammans plockade de 170 ton skräp, varav det mesta var plast och engångsprodukter. Om alla skulle plocka ett skräp varje dag skulle Sverige bli lite renare. Men det handlar inte bara om att städa, utan om att öka medvetenheten om skräp, återvinning och hållbar utveckling. För att nå visionen om ett samhälle där ingen skräpar ner behöver vi alla lära oss om skräpets miljöpåverkan och hur vi tar hand om våra resurser på ett hållbart sätt. På så sätt kan vi se till att normen om att inte skräpa ner lever vidare – generation för generation. Ingen vill ha det skräpigt, och när vi frågar människor om de skräpar ner säger de allra flesta nej. Men trots det finns det skräp nästan överallt – från Kebnekaises topp till våra stränder. Ofta kommer skräpet från förpackningar som enskilda konsumenter använt bara några minuter, men som i naturen stannar kvar i många generationer. Eftersom ingen har ansvar att städa haven ökar skräpmängderna i havet ständigt. Varje timme spolas skräp motsvarande fem fulla badkar i land, bara på den svenska Bohuskusten. Man hittar i dag plast i havet som kan dateras till 1960-talet. Fortsätter vi som nu skulle det redan år 2050 finnas mer plast än fisk i haven. EU beslutade nyligen om förbud mot vissa enFortsätter vi som nu skulle det redan 2050 finnas mer plast än fisk i haven. gångsartiklar av plast och mål för minskning av andra, regler som snart blir verklighet. Sugrör, bestick, tallrikar och fler engångsplastprodukter är snart ett minne blott på den europeiska marknaden. Det är viktiga och tydliga steg i rätt riktning. Men vi bör inte vänta på att dessa regler slår igenom, utan var och en av oss kan bidra redan här och nu. Vi vet att det mesta av skräpet i havet kommer från land. Och vi vet att det bara finns ett sätt att stoppa nedskräpningen – att vi slutar skräpa ner. Inför sommaren uppmanar vi därför alla boende i Västra Götaland att fortsätta kampen för renare hav. Bli en kusträddare i sommar! Johanna Ragnartz Vd, Håll Sverige Rent Skriv en insändare – DIN RÖST ÄR VIKTIG! Du har möjlighet att skriva under signatur men bifoga alltid namn, adress och telefonnummer. Texten får vara högst 2 500 tecken inklusive mellanslag. Vi förbehåller oss rätten att korta ner eller helt avstå från publicering. Manus returneras ej. Mejla din insändare till: insandare@stthuset.com