Kulturskolan i siffror 1
Kulturskolan i siffror Ekonomi I den nya statisti
kinsamlingen (från och med statistikåret 2018) har vi valt att inte be uppgiftslämnarna lämna ekonomiska uppgifter i webbenkäten. Vi hämtar dessa istället från SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner.12 En viktig anledning är att minska uppgiftslämnarbördan för kommunerna. Det är arbetskrävande för dem att lämna in jämförbara detaljerade ekonomiska uppgifter om kulturskolan. Eftersom uppgifterna som kommunerna lämnar till SCB utgår från tydliga instruktioner bör dessa vara tillräckliga för syftet att belysa kulturskolornas ekonomi. Det har dock kommit till vår kännedom att de inrapporterade siffrorna ändå kan skilja sig åt och därför inte är helt jämförbara från kommun till kommun. Ett långsiktigt arbete behöver här göras för att rätt siffror ska lämnas till SCB. Då kan den sammanlagda kvaliteten höjas och analyserna framöver bli mer träffsäkra. Kulturskolecentrums uppdrag är att ta fram jämförbar statistik som kan användas i verksamhetsutveckling av kulturskolorna och publicerar statistiken på webben. Om statistiken från kommunerna inte kan jämföras försvårar det möjligheten för kommunerna att använda underlaget. På nationell nivå är dock felen försumbara även om det för enskilda kommuner kan vara felaktiga uppgifter. Kostnader och intäkter Uppgifterna visar att kommunerna i landet sammanlagt la cirka 2,6 miljarder kronor på kulturskolan för år 2018. Detta är nettokostnader, det vill säga totala kostnader med avdrag för totala intäkter. Kommunernas samlade nettokostnader för kulturskolan har ökat från cirka 2,1 miljarder kronor år 2011, till 2,6 miljarder kronor år 2018. För jämförelserna över tid har vi fastprisberäknat beloppen i 2018 års priser (med hjälp av konsumentprisindex) för att justera för inflationen. Om man fördelar kostnaderna per invånare i gruppen 6–19 år för att ta hänsyn till befolkningsutvecklingen, så har nettokostnaderna gått från 1 374 kronor/invånare år 2011 till 1 600 kronor/ invånare år 2018, i 2018 års priser. Ökningen skedde dock enbart åren 2011–2015. Åren därefter, 2015–2018 låg kostnaden per invånare relativt stabilt. Kommunernas samlade intäkter från avgifter har minskat något under perioden, från 271 miljoner kronor år 2011 till 243 miljoner kronor år 2018, i 2018 års priser. Detta avspeglar ökningen av antalet kommuner som tillämpar avgiftsfri kulturskola (tabell 19, bilaga II).13 Av kommunernas totala driftskostnader går knappt 0,5 procent till kulturskolan (tabell 14 och tabell 17 i bilaga II). Denna andel har legat relativt oförändrad under perioden 2011–2018. 12. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/offentlig-ekonomi/ finanser-for-den-kommunala-sektorn/rakenskapssammandrag-forkommuner-och-landsting/#_TabelleriStatistikdatabasen 13. Kulturskolan i siffror. Statistik om kulturskoleverksamhet för år 2011–2017. Statens kulturråd, 2018-12-17. 31/48