Kulturskolan i siffror 1
Kulturskolan i siffror Sammanfattning Kulturrådet
fick år 2018 i uppdrag att inrätta ett nationellt Kulturskolecentrum. I Kulturskolecentrums uppdrag ingår att stödja den kommunala kulturskolan bland annat genom att ansvara för statistik och uppföljning. Kulturrådet har utvecklat en ny statistikinsamling med tydliga definitioner och insamlingen kommer ske årligen. Underlaget i rapporten utgörs av den nya utökade statistikinsamlingen som gjordes av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Kulturrådet för år 2018, samt statistikuppgifter från Kulturskolerådets tidigare insamlingar. Även uppgifter från SCB har använts som underlag. Resultatet från 2018 visar att kommunal kulturskola finns i nästan samtliga av landets kommuner och kommunen bedriver i regel verksamheten i egen regi. Endast några få kommuner saknade kommunal kulturskola under perioden 2011–2018. Några få procent av kommunerna hade även annan huvudman eller enbart annan huvudman för verksamheten. Uppgifter om verksamheten har delats in i: ämneskurser (långa och korta), öppen verksamhet, övriga projekt och uppdragsverksamhet. I övriga projekt ingår: kurser som riktar sig till särskilda målgrupper såsom barn med funktionsnedsättning, verksamhet på fritidshem eller fritidsgård, prova-på verksamhet, integrationsprojekt, lovkurser/läger eller särskilda projekt. Uppdragsverksamheten utgör en tredjedel av kulturskolornas totala verksamhet, resterande del utgörs av den frivilliga valbara kulturskoleverksamheten. Av den frivilliga valbara verksamheten är 92 procent ämneskurser, 3 procent öppen verksamhet och 6 procent övriga projekt. Elevplatserna i långa ämneskurser var flest i musik. Instrument och sång stod för 58 procent av alla elevplatser. Om man räknar in musik i grupp (ensemble, orkester, kör, musikgrupp eller band) så stod musikämnet för 73 procent av elevplatserna. Därefter kommer dans med 13 procent och sedan drama/teater med 6 procent av elevplatserna. På elevplatserna i samtliga ämnen fanns 62 procent flickor och 38 procent pojkar. I ämnena dans, musikal, bild och form samt teater/drama dominerades platserna av flickor till minst tre fjärdedelar. Ämnet musik var mer jämnt fördelad med 55 procent flickor. Det enda ämnet med en majoritet pojkar var film/animation med 61 procent pojkar. Tittar vi på uppgifter från och med 1998, vilket är så långt tillbaka som vi har jämförbara data, ser vi att antalet elevplatser ökar över tid under hela perioden 1998 till 2018. Antalet elevplatser behöver ställas i relation till målgruppens storlek som kan definieras som alla barn och unga i Sverige i åldersgruppen 6–19 år. Vi ser då att 1998 gick det ungefär 9 individer per elevplats. Denna siffra har över tid sjunkit till ungefär 7 individer per elevplats. Detta innebär att tillgången har ökat, och att det har blivit lättare att få plats på kulturskolan. Allt fler kommuner erbjuder fler ämnen än musikämnet. Den ökning av antalet elevplatser som kan ses under 2011–2018 har skett i andra ämnen än musikämnet. Tillgången på elevplatser i musik har minskat något medan tillgången totalt för samtliga elevplatser har ökat. Trots ökningen av elevplatser finns det barn och unga som inte får plats på kulturskolan. Av kommunerna uppger 82 procent att de har barn som köar. Antalet barn i kö i landet uppskattas till 45 000. Några kommuner, 11 procent har ingen kö och kan ta emot alla barn som vill gå. I resterande kommuner saknas ett kösystem. Det innebär att kommunen inte registrerar köande och de som anmäler sig först får plats. I dessa kommuner går det alltså inte att veta om det finns barn som skulle vilja gå men inte får plats. Av alla barn och unga i åldern 6–19 år i landet var det 11 procent som 2018 deltagit i kulturskolan. Denna andel har varit relativt stabil under perioden 2015–2018, och varierat omkring 11–12 procent. Av de som deltagit i kulturskolan 2018 var 58 procent flickor. Om man tittar på andelen flickor av elevplatserna var den 62 procent vilket tyder på att flickor oftare än pojkar går mer än en kurs. Den största gruppen var barn 9–11 år där 18 procent av målgruppen deltagit i kulturskolan. Därefter kommer barn 12–15 år där 12 procent deltagit. De största åldersgrupperna inom kulturskolan är barn 9–11 år och barn 12–15 år. De yngsta (3–5 år) och de äldsta (20–25 år) åldersgrupperna står för mycket små andelar av eleverna i 5/48