Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Tema Prostata: Känslig körtel kan ge pr
oblem
Vårdguiden Godartad prostataförstoring
Vårdguiden Jan-Olof: "Jag blev som en 25-åring ige
n"
Vårdguiden
Vårdguiden Prostatit: Undvik stress och kyla
Vårdguiden Prostatacancer: harmlös eller livshotan
de?
Vårdguiden Den rena läran
Vårdguiden Ett stick för livet
Vårdguiden Riskabelt festande
Vårdguiden Tango som terapi
Vårdguiden
Vårdguiden Hitta din dans!
Vårdguiden En knöl i arv
Vårdguiden Amningens ABC
Vårdguiden Dina synpunkter är viktiga
Vårdguiden Våga fråga och rädda liv!
har skrivit boken ”Konsten att rädda liv – om att
förebygga självmord”. Skamkänslorna kan göra att man håller tankarna inom sig i stället för att berätta och söka stöd. – Men självmordstankar är inget att skämmas för. Vem som helst kan drabbas av ett lidande som gör att man tillfälligt förlorar sin livslust. Det viktiga är att veta att det finns hjälp att få, säger Ullakarin Nyberg. Stora och svåra livskriser, som att förlora en nära anhörig, kan ge upphov till depression och självmordstankar. Många som försöker ta sitt liv har gått och tänkt på självmord under en längre tid. Då sker en så kallad kognitiv tillvänjning, man vänjer sig vid tanken på att döden kan vara en väg ut ur lidandet. Om man inte pratar med någon om de här tankarna finns risken att de övergår i ett ältande där självmord till sist framstår som den enda utvägen. För att undvika att det händer är det viktigt att söka hjälp. P sykisk sjukdom, framförallt depressionssjukdom, är den största enskilda riskfaktorn för självmord. Att ha ett missbruk av något slag eller att ha försökt begå självmord tidigare är andra riskfaktorer. Hos unga och unga vuxna är grubblerier över den egna sexuella identiteten, liksom att vara transsexuell, sådant som också ökar risken för självmord. Ofta beror allvarliga självmordstankar på en psykisk ohälsa som det går att få behandling för. Sedan 1980 har självmorden sjunkit i alla åldersgrupper i Sverige, förutom hos personer mellan 15 och 24 år, där det snarare har skett en liten ökning. Den åldersgrupp som har ”Börja med att bekräfta att du märkt att personen mår dåligt och att du bryr dig.” högst självmordstal är personer i övre medelåldern, mellan 45 och 64 år, följt av personer över 65 år. 70 procent av alla självmord begås av män. – Många män undviker att söka hjälp för sina psykiska problem. De kanske går till läkaren med ryggont eller sömnbesvär, men i själva verket är de deprimerade, ofta utan att själva förstå det. Ullakarin Nyberg berättar också att särskilt äldre män är väldigt sårbara när deras partner avlider. – Det kan leda till stor ensamhet och dep ression och kanske självmedicinering med alkohol eller andra droger. Därmed ökar också självmordsrisken, säger Ullakarin Nyberg. D en som försöker ta sitt liv har ofta mått dåligt en längre tid. Ofta finns det en utlösande faktor, som att ha misslyckats med något på jobbet, blivit svårt sjuk eller arbetslös, hamnat i ekonomisk knipa eller ett uppslitande bråk. Även till synes triviala saker kan samman stråla i en hopplöshet som känns omöjlig att hantera. – Det är aldrig en enda orsak eller händelse som gör att någon tar sitt liv. Man tar inte livet av sig på grund av vad någon annan människa har sagt eller gjort, man gör det för att man inte kan 1177 Vårdguiden nr 3 2016 se någon annan lösning just då, säger Ullakarin Nyberg. De allra flesta som funderar på att ta sitt liv signalerar det på något sätt. Personen kanske skriver ett testamente, börjar skänka bort kära ägodelar, eller försöker ta farväl på andra sätt. Signalerna kan vara svåra att förstå och tolka, och därför är det viktigt att våga fråga rakt ut om du är orolig för någon i din närhet. All forskning tyder på att det är viktigt att våga prata om självmordstankar. – Att man genom att fråga skulle kunna trigga en person till ”Att man genom att fråga skulle kunna trigga en person till att begå självmord är en både vanlig och farlig myt” att begå självmord är en både vanlig och farlig myt. Det är inte farligt att prata om självmord när syftet är att hjälpa och när man är beredd att lyssna, säger Ullakarin Nyberg. Men hur ska man uttrycka sig? Ullakarin Nyberg ger några konkreta tips på hur man kan ta upp ämnet. – Börja med att bekräfta att du märkt att personen mår dåligt och att du bryr dig: ”Jag ser att du inte mår bra och jag blir orolig för dig. Händer det att du funderar på att ta ditt eget liv? Du kan prata med mig, jag lovar att lyssna och försöka hjälpa dig.” I de flesta fall får du ett lugnande svar. Men vad ska du göra om personen berättar att hen funderar på att ta sitt eget liv? – Då är det bra att förmedla vilken oerhörd tragedi det vore. Självmord innebär att man är borta för alltid, det är oåterkalleligt: ”Väldigt många människor skulle bli ledsna och förtvivlade om du tog ditt liv”. Det kan också vara bra att försöka ta reda på så mycket som möjligt om hur personen tänker på självmord, till exempel om hen bestämt ett datum eller en metod för sitt självmordsförsök. Om det är så ska du alltid kontakta psykiatrisk expertis. – Du bör också försöka förmedla hopp om att det jobbiga kommer att gå över. Förklara att det är helt normalt att inte ”Försök förmedla hopp om att det jobbiga kommer att gå över.” kunna se några alternativ när man mår riktigt dåligt, men att det inte betyder att alternativen inte finns, bara att de inte syns just nu. Därefter kan ni tillsammans fundera på hur ni kan gå vidare för att söka hjälp. Erbjud ditt stöd, kanske genom att följa med till läkar besöket, och uppmana personen att berätta om tankarna på självmord kommer tillbaka eller blir starkare. Ullakarin Nyberg har träffat många människor som överlevt ett självmordsförsök. – De allra, allra flesta är glada att de lever. Livsviljan är tack och lov nästan alltid mycket starkare än viljan att dö. n MER INFORMATION 1177.se/sjalvmordstankar suicidezero.se/fakta-rad 23
Vårdguiden Överlevaren
Vårdguiden Så kan du prata om självmord
Vårdguiden En "egen" sjuksköterska
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden bebis på väg?