Advokaten 1
Reportage Nya medlingslagen lösa civilrättsliga t
vister Medling i civilrättsliga tvister kan vara billigare ett alternativ till både domstolsprocesser och skiljeförfaranden. berättar Bengt Ivarsson som även är vice ordförande i Advokatsamfundet. Han menar att lagen ännu inte hunnit sätta sig men tror att den kommer att ha en positiv effekt. – Ju tidigare en kompetent medlare kan gå in i en tvist mellan två parter ju lättare blir det att få dem att komma överens och i bästa fall att en affärsrelation kan bestå. Satsar en part i stället allt på ett kort och lämnar in en stämningsansökan till domstolen så blir klyftan oftast så djup att det inte går att överbrygga den. en MedLing är en form av försoning. Syftet med medlingen är att bägge parter ska känna sig lika nöjda, eller missnöjda med utfallet. Ett utslag i domstol innebär till skillnad mot medling oftast att en av parterna känner sig förfördelad. En medling i ett tidigt skede spar också pengar och kraft enligt Bengt Ivarsson. – En tvist som en domstol måste lösa kan dra ut flera år i tid. Det innebär att kostnaderna för ombud blir högre men också att det tar tid och kraft från verksamheten. Även om lagen inte är särrätt kompetens hos medlaren för att det ska bli en bra medling och en slutöverenskommelse som alla inblandade accepterar. En förutsättning enligt honom för att med framgång medla mellan företag är att medlaren besitter juridisk kompetens för att kunna bedöma parternas positioner och möjlighet till framgång vid en prövning i domstol eller skiljenämnd. Han är därför kritisk till hur ”Ju tidigare en kompetent medlare kan gå in i en tvist mellan två parter ju lättare blir det att få dem att komma överens och i bästa fall att en affärsrelation kan bestå.” skilt känd tror Bengt Ivarsson att den kommer att bli användbar. – Jag är inte ensam om att se den som ett positivt sätt att lösa konflikter. Vid en kurs inom Domstolsakademin jag gick tillsammans med andra advokater och domare var vi överens om att den kan bli ett bra instrument. Bengt Ivarsson betonar att det krävs Advokaten Nr 7 • 2012 Domstolsverket sköter listan över medlare. – Risken är att personer som kan fylla i ett formulär kommer med på listan eftersom det inte sker någon kvalitetskontroll. En domare som utser en medlare kan givetvis avgöra om en medlare på Domstolsverkets lista har rätt kompetens eller inte. Men om parterna själva tar en medlare från listan kan det bli fel. doMstoLsverket anger tydligt i anslutning till listan att myndigheten inte gjort någon kontroll av de uppgifter som medlarna lagt ut om sig och att verket heller inte utför någon värdering av medlarnas kompetens. Vem som helst kan kalla sig medlare eftersom lagen inte ställer några formella krav på en medlare. Därmed anser sig heller inte Domstolsverket ha någon skyldighet att kontrollera uppgifterna som lämnas. – Den som söker en medlare kan trots vad Domstolsverket skriver i anslutning till listan uppfatta det som att myndigheten kvalitetssäkrat medlarna. Antalet medlare på listan är relativt litet i dag. 21 »