Advokaten 1
Reportage Nya medlingslagen » Men om det med tide
n tillkommer hundratals personer varav en del saknar kompetens kommer listan att förlora i tilltro, menar Bengt Ivarsson. advokaten och MedLaren Gert Nilsson vid Advokatfirman Eldrimner i Stockholm liksom medlaren och socionomen Tamara Maskovic som driver Medlingscentrum i Stockholm menar att medling inte har någon tradition i Sverige medan länder som USA och England ligger långt före och till och med har särskilda universitetsutbildningar för medlare. Vi är mer auktoritetsbundna och vana vid att någon annan bestämmer åt oss. – Det sitter djupt att när det blir en konflikt så går en part till en tredje person, oftast en domstol, som får bestämma hur det ska bli. Vid medling går parterna gemensamt till en tredje person som blir en opartisk ledare som håller igång samtalet för att få parterna att bli överens, säger Gert Nilsson. – Bakom varje tvist finns en relation. Det kan vara en affärsrelation eller familjerelation. Syftet med medlingen är att så långt som möjligt lösa en tvist så att rela”Vi medlare måste organisera oss för att öka vårt anseende och på sikt få auktorisation.” tionen i vart fall till någon del kan fortsätta, förklarar Tamara Maskovic. Den nya lagen ser de bägge som ett steg i rätt riktning för att öka användningen av medlare. – Dess största betydelse ligger i att lagen blir en form av ”marknadsföring” av medling som ett sätt att lösa konflikter innan de blivit olösliga. Sedan är det givetvis bra att lagen ålägger medlaren tystnadsplikt, att det blir möjligt att få överenskommelsen stadsfäst av en domstol och att preskriptionstiden inte löper ut medan medlingen pågår, säger Gert Nilsson. Utöver lagen hoppas de också att Domstolsverkets lista ska öka kunskapen om medling som metod. – Jag delar kritiken mot listan och att Advokaten och medlaren Gert Nilsson och medlaren och socionomen Tamara Maskovic. vem som helst kan sätta upp sig på myndighetens lista. Det borde ske någon form av kvalitetssäkring. Men problemet är att det inte finns någon standard och att det inte är möjligt att bli auktoriserad som medlare, menar Tamara Maskovic. Den ”kvalitetsstämpel” som finns utgörs av en ackreditering till ett medlingsinstitut i England som den som gått deras utbildning kan erhålla. Men titeln ”medlare” är till skillnad mot till exempel advokat inte en skyddad titel utan kan användas av vem som helst. – Vi medlare måste organisera oss för att öka vårt anseende och på sikt få auktorisation. En övergripande organisation behövs till vilken endast de som har kompetens kan få ansluta sig. Men där är vi inte på ett tag, tror Gert Nilsson. Finns det då inte en risk att en utökad lista hos Domstolsverket med personer som inte borde verka som medlare finns med drar ned anseendet för övriga och medling som metod? Hade det inte varit bättre att vänta med att publicera listan tills någon form av kontroll införts? – Det vore naturligtvis olyckligt att bli förknippad med någon slags hokus–pokus–verksamhet. Men listan är trots allt en början. Om medlingen ökar kommer kraven också att öka vad gäller kvaliteten på och kontrollen av medlarna, säger Tamara Maskovic. doMstoLsverkets cheFsjurist Agneta Kornstrand förklarar att myndigheten varken har möjlighet eller getts befogenhet att kvalitetssäkra medlarna. – Redan under remissbehandlingen av förslagen om ändringar av bestämmelserna framfördes önskemål om att det borde ske en kvalitetssäkring av de medlare som skulle omfattas av förteckningen. Men det kravet avvisade regeringen i propositionen, berättar hon. Enligt regeringen skulle det i och för sig vara välkommet med en kvalitetssäkring. Men regeringen betonade att två parter som enats om medling fick förutsättas ha anledning och motiv att själva undersöka kvalifikationerna hos den tilltänkte medlaren. – Vi har fått regeringens uppdrag att på lämpligt sätt tillhandahålla en förteckning över personer som förklarat sig villiga att medla. Det har vi gjort på vår webbplats där det också framgår vilken titel respektive medlare har. Men jag vill betona att avsikten eller uppdraget aldrig har varit att vi skulle utföra en kvalitetskontroll av de personer som anmäler sitt intresse av att stå på listan. Någon statistik om i fall förändringen av bestämmelserna fått någon effekt på antalet medlingar för inte Domstolsverket. Däremot kommer myndigheten till våren att sända ut en enkät för att försöka utröna om de nya bestämmelserna fått någon effekt. n 22 Advokaten Nr 7 • 2012