Advokaten 1
Fokus Politik och juridik enskilda fallet. Tolkni
ngen faller ytterst på domstolarna, som ibland kan gå emot den svenska lagstiftaren. Konflikten mellan politik och juridik kommer då i öppen dager. Sten Heckscher. röreLse Åt bÅda hÅLL I många av världens länder, inte minst USA, är juristutbildning och arbete som advokat eller domare en perfekt grund att stå på för en politisk karriär. I Sverige är det betydligt mer ovanligt att man går mellan de olika rollerna. Kanske speglar skillnaden de olika synsätten på juristrollen. I USA ses jurister, inte minst domare, som viktiga politiska aktörer, medan svenska domare vanligen betraktar sig som ganska anonyma och objektiva tillämpare av lagstiftarens vilja. En som ändå gjort resan mellan politik och juridik är Sten Heckscher, före detta statssekreterare och näringsminister, generaldirektör, rikspolischef, kammarrättspresident samt, som avslutning på karriären, justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen. Själv värjer han sig lite för att beskrivas som politiker, snarare är det tjänsteman i ett politiskt sammanhang han varit, säger han. Sten Heckscher håller med om att juristerna fått en mer framskjuten plats i samhället under hans yrkesverksamma år. Precis som Percy Bratt anser han att förändringen till stor del kan förklaras med den ökade betoningen av individuella rättigheter. Samtidigt finns också, på vissa områÄven medierna har blivit allt mer intresserade av rättspolitiska frågor, åtminstone så länge det handlar om brott och straff. Bra, tycker Sten Heckscher. – Det är en slags demokratiaspekt i det här. Det är viktigt att viktiga frågor diskuteras och belyses i medierna, att vi har kritiska medier och så, säger han. Men mediernas intresse har en baksida. – Det kan få konsekvenser som är mindre lustiga, som po”När jag var statssekreterare på pulism, konstaterar Sten Heckscher. Ett exempel på vad politikernas och mediernas intresse kan leda till är, enligt Heckscher, de hårda svenska straffen för narkotikabrott. Sten Heckscher beskriver som en ”nyansfattig uppkriminalisering” med början på 1970talet som inte gav några större effekter på förekomsten av narkotika i samhället. Däremot förde den in narkotikan i fängelserna, när allt fler missbrukare låstes in för långa tider. – Man kriminaliserade narkomanerna och narkomaniserade de kriminella, sammanfattar Heckscher. Under de senaste åren har Högsta 80-talet vågade vi inte gå till riksdagen med förslag om justerade straffskalor. Vi den, en utveckling i rakt motsatt riktning, påpekar Sten Heckscher. Det handlar om politiska fält där experterna tidigare styrde oemotsagda, men där politikerna under de senaste decennierna börjat styra och debattera. Kriminalpolitiken är ett exempel, där Sten Heckscher själv var aktiv från 1970talet, och drev på för att peka på problem som politikerna borde ta tag i. Att alla partiledare nu talar om brott och straff är i grunden var oroliga om att det skulle bryta ut någon slags allmän auktion av straffskalor.” Sten Heckscher domstolen sänkt straffen i flera uppmärksammade narkotikamål. Det är positivt, anser Sten Heckscher, som håller med om att HD:s nya linje i narkotikamål kan ses som att juristerna tar mer plats och inte drar sig för att ge sig in på politiskt laddade områden. – De högsta instanserna har ju den uppgiften. Jag tycker inte att de ska vara så buskablyga, säger han. Finns inte aLLtid svar Domarna, åtminstone i de högsta instanserna, ska alltså inte vara så rädda för att ta ställning, menar Sten Heckscher. Judikaliseringen av samen positiv utveckling, menar Sten Heckscher. Men han medger att intresset också har avigsidor. Det kan bli betydligt svårare att förändra systemet på ett kunskapsbaserat sätt, när alla vill vara med och bestämma. – När jag var statssekreterare på 80talet vågade vi inte gå till riksdagen med förslag om justerade straffskalor. Vi var oroliga om att det skulle bryta ut någon slags allmän auktion av straffskalor, säger Sten Heckscher. varning För popuLisM På senare år har politikernas intresse för kriminalpolitik också lett till en slags allmän tävling om vem som vill ha hårdast tag. De kriminalpolitiska programmen blir allt mer lika, och präglas enligt Sten Heckscher av brist på visioner. 28 hället är, utifrån detta synsätt, ett effektivt sätt att lösa problem som är för komplexa för politiska beslut, utsatta för starka och kanske kortvariga opinioner – eller helt enkelt för udda eller små för att lagstiftaren ska ha känt behov av att ta ställning till dem. Problemet är, enligt Sten Heckscher, inte att domare fattar beslut som kan vara politiska, utan snarare att allt för många domare är rädda för att fatta beslut. – Den typiske svenske juristen tror att det finns ett svar på varje rättslig fråga. Om han bara letar tillräckligt länge i propositioner och utskottsbetänkanden så hittar han till slut svaret. I själva verket kommer domaren ibland till en punkt, där man konstaterar att det inte finns något svar. Då måste han fråga sig själv vad han tycker är rimligt, fastslår Heckscher. Han ger ett exempel på ett sådant fall, där han och hans kolleger i Högsta förvaltningsdomstolen helt enkelt inte kunde finna ett svar i lag eller förarbeten. Det handlade om Advokaten Nr 7 • 2012