Advokaten 1
Fokus Politik och juridik utskänkning av vin i pa
usen av en operaföreställning som sändes från Metropolitan, en företeelse som inte fanns när den aktuella delen av alkohollagen kom till. Högsta förvaltningsdomstolen fann att utskänkningstillstånd kunde beviljas, med motiveringen att situationen liknade andra operaföreställningar, och att lagstiftaren inte haft anledning att ta ställning till just denna situation. Men två av rättens ledamöter ville lämna över frågeställningen till lagstiftaren att besluta om. – Men lagstiftaren tar sig inte an en massa sådana där små saker. Att gå in och göra lagändringar här, det tror jag inte är aktuellt. Därför tycker jag att det är rimligt att de högsta instanserna tar sig vissa friheter och justerar på kanten, säger Sten Heckscher. utnyttja eu-dynaMik En ökad betoning av mänskliga rättigheter och ett allt mer komplext och snabbt föränderligt samhälle är alltså två förklaringar till juristernas allt starkare position i samhället. En annan faktor som spelar in är EUmedlemskapet och anslutningen till Europakonventionen, påpekar Sten Heckscher. Plötsligt finns två domstolar, i Strasbourg och Luxemburg, med makt att tolka ibland ganska abstrakta rättigheter och principer, och peka på fel som hela stater begått. Ingen, inte heller jurister, förstod nog riktigt hur EUmedlemskapet skulle påverka oss när Sverige anslöt sig till unionen, menar Sten Heckscher. Och hur skulle någon kunna göra det? EU har ju fortsatt att hela tiden utvecklas, och det på ett långt ifrån linjärt sätt. Ett exempel på hur politik och juridik växelspelat i EU:s utveckling är när EUkommissionens ordförande Jacques Delors inför skapande av EESavtalet 1992 gick ut och talade om Advokaten Nr 7 • 2012 att det mellanstatliga samarbetet i EG skulle byggas på två pelare. – Det skulle inte förvåna mig om han inte hade en aning om vad han egentligen menade med det. Sedan satt en massa flitiga tjänstemän och tänkte ”två pelare, jaha, då gör vi så här”. Och politikerna som fick se resultatet tänkte ”jaha, var det så här vi ville ha det”. Så det finns en dynamik i utvecklingen, när man inte riktigt vet vad konsekvenserna ska bli, men där det ändå händer något, säger Sten Heckscher. Den här dynamiken tycker Sten Heckscher att Sverige borde utnyttja bättre för att vara med och påverka utvecklingen. När Sverige ska implementera ett EUdirektiv, och ställs inför oklarheter i vad som egentligen förväntas, gäller det att själv ta initiativet. – I stället för att lämna frågan öppen för EUdomstolen att tolka borde man skriva att ”enligt vår uppfattning så borde det innebära det här”. Det handlar om att hävda en nationell hållning till de där regelverken, som ju är levande materia. De utvecklas, och de ska vara en gemensam rätt som alla medlemsstater i någon mening ska ha inflytande över, fastslår Heckscher. doMare väLjer Sten Heckscher har prövat såväl lagstiftarrollen som domarrollen. Han tycker inte att steget mellan de olika uppgifterna var särskilt dramatiskt. Motsättningen mellan politik och juridik har hittills inte varit särskilt hård i Sverige, sammanfattar Heckscher. Och så kommer det att förbli om båda parter visar varandra respekt och håller på sina respektive roller, spår Sten Heckscher. En betydligt mer komplex och konfliktfylld bild av judikaliseringen uppmålar Ola Wiklund, advokat och docent i Domarna i de högsta instanserna, som Högsta domstolen, har utrymme att påverka samhällsutvecklingen i både Sverige och EU, anser Sten Heckscher och Ola Wiklund. » 29