Advokaten 1
Fokus Politik och juridik ”De folkvalda som vi se
r dem har mindre att säga till om i förhållande till våra liv. Och demokratisk legitimitet för EU heller. Det är möjligt att vi är på väg mot att vi diskuterar EUrätt. Han betonar att även jurister styrs av värderingar, och att juridiska beslut därmed kan vara i högsta grad politiska. – Juridiken kan inte ses som frikopplad från övriga samhället. Och framför allt är den inte någon värderingsfri byråkratisk verksamhet varken på domstolar och departement eller på advokatbyråer, säger Wiklund. De personer som förespråkar ökad makt för domare och andra jurister brukar främst ta fasta på juristernas ansvar för att upprätthålla de rättsstatliga idealen. Och dessa ideal, som ju ytterst handlar om skyddet för individen gentemot statens maktapparat, kan de flesta ansluta sig till. Men domarens makt är större än så, påpekar Ola Wiklund. – Domare gör också konkreta val i svåra rättstillämpningssituationer, där ekonomiska och sociala intressen står emot varandra, fastslår han. Det omdiskuterade dubbelbestraffningsmålet om skattetilläggen och frågan om det svenska spelmonopolet går att förena med EUrätten är ett par exempel på mål där domarna, särskilt i de högsta instanserna, har makt att påverka, konstaterar Wiklund. I sitt bidrag till Vänbok till Sten Heckscher skriver Wiklund att en ”katolsk, konservativ högerman” knappast skulle komma till samma slutsatser som Sten Heckscher i fall där Europarätten ställs mot svensk rättstradition eftersom värderingar påverkar dömandet. Han menar att ”det heller inte var särskilt oväntat att Sten skulle sätta godkäntstämpel på skattetilläggen”. ideoLogierna borta Men vad innebär den här domarmakten egentligen för demokratin? En domare kan ju inte avsättas i nästa val. Ola Wiklund håller med om att utvecklingen utmanar den gamla svenska folksuveränitetstanken. De demokratiska idealen utmanas också från ett annat håll, genom att allt fler beslut flyttats från Sveriges riksdag till EU. – De folkvalda som vi ser dem har mindre att säga till om i förhållande till våra liv. Och så länge vi inte har en identifikation med ett europeiskt folk, så får vi ju ingen demokratisk legitimitet för EU heller. Det är möjligt att vi är på väg mot att vi diskuterar EU:s politik på samma sätt som inrikespolitik, men vi är nog inte riktigt där än, säger han. I Ola Wiklunds beskrivning sammanflätas politik och juridik ihop på ett sätt som tycks svårt att överblicka för andra kontroLLMakten Svag granskning av politikers En rad institutioner granskar svenska myndigheter och deras beslut. Men hur står det till med granskningen av regeringens och statsrådens beslut? Flera experter pekar på brister i tillsynen. S 30 veriges system med fristående myndigheter och förbud mot ministerstyre i enskilda ärenden är internationellt sett ovanligt. Tudelningen mellan regeringen och myndigheterna ska vara en garant för att politiska hänsyn inte får påverka i enskilda myndighetsärenden. Flera granskningsorgan, främst JO och JK, följer myndigheternas verksamhet och riktar emellanåt kritik mot arbetssätt eller beslut i enskilda ärenden. Regeringens och enskilda statsråds arbete faller utanför denna tillsyn. I stället är det riksdagens konstitutionsutskott, KU, som fått uppgiften att kontrollera att regeringen följer lagen. Men allt fler ifrågasätter nu hur KU egentligen klarar den uppgiften. Professorn i statsvetenskap Tommy Möller hör till kritikerna. Han pekar på att KU politiserats allt mer, och att besluten Advokaten Nr 7 • 2012