Advokaten 1
Fokus Politik och juridik så länge vi inte har en
identifikation med ett europeiskt folk, så får vi ju ingen EU:s politik på samma sätt som inrikespolitik, men vi är nog inte riktigt där än.” Ola Wiklund än experter. Utvecklingen sker under medborgarens ”radar”. – Det är en politisering av juridiken och en judikalisering av politiken egentligen. Det smälter ihop. Och det har blivit mer synbart när vi inte längre har en heterogen enhetsstat där lagstiftning och dömande anförtros svenska institutioner. Samtidigt överförs fler frågor och intressekonflikter från de politiska församlingarnas bord till domstolar och byråkratier, sammanfattar Wiklund. Bakom utvecklingen står i stor utsträckning globaliseringen, där EUmedlemskapet och Europakonventionen bara utgör ett par pusselbitar. Minst lika viktigt är det att företagen numera bryr sig allt mindre om nationsgränser och smidigt flyttar dit där det för tillfället är ekonomiskt och logistiskt mest fördelaktigt att ha tillverkning och kontor. Den nya globala ekonomin vilar tungt på ett komplicerat system av rättsliga regler för att fungera. Rättssystemets uttolkare är jurister, inte minst affärsadvokaterna som behärskar de internationella regelsystemen, och kan tillämpa dem i transaktioner, avtal och tvister, påpekar Wiklund. Samtidigt har många av förändringarna, i form av liberalisering och anpassning till den globala ekonomin, gjorts utan någon medveten ideologisk kompass, anser Ola Wiklund. – När politiken var väldigt stark och man genomförde rättspolitiska reformer av ideologiska skäl, då styrde politiken. I dag genomförs judikaliseringen utan att någon egentligen vet vilken ideologi som ligger bakom alla de här förändringarna, säger Wiklund. aktivistiskt hd tar ForM Ideologi eller inte. Efter grundlagsändringarna 2010 tycks de flesta klassiska frågorna om rollfördelningen mellan politik och juridik för tillfället vara lösta. Lagprövningsrätten har till exempel stärkts, medan riksdagen valde bort alternativet med författningsdomstol. Så var kan vi nu förvänta oss nya krockar mellan lagstiftare och lagtolkare? Inom skadeståndsrätten, gissar Ola Wiklund. Och det är Högsta domstolen som är drivande. Wiklund tycker sig ha sett en förändring i Högsta domstolens agerande redan nu. Ett exempel är när HD höjde skadeståndet för en person som suttit felaktigt frihetsberövad. Domstolen frångick därmed den praxis som domstolarna och Justitiekanslern dittills tillämpat, nämligen att en ”fängelsevan” person ska tillerkännas lägre skadestånd för att han berövats sin frihet, än den som saknar fängelsevana. I stället betonade domstolen likhetsprincipen. – Jag tycker att de allt mer har börjat betona rättsstatliga frågor, alltså individens ställning mot statsmakten. Man kan nästan säga att HD har blivit lite aktivistisk till förmån för den enskildes rättigheter i det avseendet, säger Ola Wiklund, som tillägger att han inte riktigt upplevt samma utveckling i Högsta förvaltningsdomstolens domar. – Man kan se en mer aktivistisk HD som ett uttryck för det vi pratar om, en utveckling där värderingar tydligare får avtryck i dömandet, en försiktig politisering av juridiken om man så vill, konstaterar Ola Wiklund. n Ola Wiklund. Inga ytterligare förändringar att vänta – vänd! myndighetsbeslut allt som oftast styrs av partipolitiska hänsyn. Ett vanligt mönster är att oppositionens ledamöter vill kritisera ett statsråd, medan en majoritet av utskottet, som tillhör regeringsunderlaget, väljer att fria. Politiseringen hotar enligt Möller KU:s trovärdighet. Justitierådet och ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen, Mats Melin, pekar på ett särskilt problem. Det gäller de fall då regeringen eller enskilda statsråd faktiskt ägnar sig åt myndighetsutövning och beslutar i enskilda ärenden. Ett exempel är när de båda egyptierna Ahmed Agiza och Mohammed Alzery utvisades från Sverige 2001 efter beslut från regeringen. – I sådana fall tycker jag att det vore bättre med den strikt rättsliga granskning som kännetecknar JO:s tillsyn. Det finns Advokaten Nr 7 • 2012 då inte ens risk för att det kan tas partipolitiska hänsyn. Dessutom tror jag att den granskningen oftast skulle kunna genomföras snabbare än KU:s, säger Mats Melin, som tidigare var chefsJO. Melin betonar att den utvidgade JOgranskningen bara skulle gälla i enstaka fall. Den behövs inte när regeringen styr som det är tänkt, med hjälp av pengar och generella riktlinjer och normer. – Men i det fåtal fall då regeringen helt undantagsvis ägnar sig åt myndighetsutövning – antingen med stöd i lag som i fallet med de avvisade egyptierna eller utan klart lagstöd som vid till exempel flygplanskapningen på Bulltofta 1972 – borde JO:s granskning också omfatta regeringens och enskilda statsråds handlande, säger Melin. n Mats Melin. 31