Advokaten 1
Fokus Politik och juridik Judikaliseringen och in
ternationaliseringen har flyttat makt från de folkvalda i riksdagen till jurister och EU-politiker. Lagprövning Inga ytterligare förändringar att vänta Det blev ingen författningsdomstol, men dock ett slopat uppenbarhetsrekvisit. Meningarna är delade om det riktiga i beslutet om lagprövningens utformning i Sverige. L Anne Ramberg. agprövning, alltså domstolars och myndigheters rätt och skyldighet att pröva politiskt fattade beslut mot överordnade normer, var en viktig fråga i arbetet med en ny regeringsform. När grundlagsändringen till slut klubbades år 2010 hade man slopat det så kallade uppenbarhetsrekvisitet. Någon författningsdomstol blev det dock inte i Sverige. Uppenbarhetsrekvisitet innebar att domstolar och myndigheter bara fick överpröva riksdagens och regeringens beslut om dessa ”uppenbart” strider mot högre normer, som grundlagen. Rekvisitet var omdiskuterat, och när det var dags för beslut om grundlagsreform var partierna eniga om att ta bort formuleringen. Med borttagandet fick domstolarna ett vidare mandat att sätta lagar åt sidan. Avskaffandet av uppenbarhetsrekvisitet välkomnades av förespråkare för en stärkt lagprövning som en stor seger. Men förre näringsministern och tidigare ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen Sten Heckscher tycker att hyllningskören överdriver. usa: supreMe court ger grönt Ljus tiLL sjukvÅrdsreForM Sjukvårdens utformning har länge varit en het politisk stridsfråga i USA. Men det slutgiltiga avgörandet om hur sjukförsäkringen ska se ut hamnade ändå hos landets högsta domstol. Obamacare, eller Affordable Care Act som lagen egentligen heter, kom till på president Obamas initiativ och klubbades av den amerikanska kongressen redan 2010. Lagen syftar till att skapa ett nationellt försäkringssystem som omfattar mer än 30 miljoner amerikaner. I paketet ingår bland annat subventioner för låg- och medelinkomsttagare så att de ska kunna köpa sjukförsäkringar och 32 nya, hårdare regler för sjukförsäkringsbolagen. Det som gjort den amerikanska sjukvårdens utformning till en juridisk fråga är det så kallade individuella mandatet, som med hot om en straffavgift tvingar amerikaner att skaffa sig en sjukförsäkring. Enligt republikanerna strider detta krav mot författningen. I september 2012 prövades så sjukvårdsreformens utformning av USA:s högsta domstol. Domen blev en seger för president Obama – domstolen fann med fem röster mot fyra att Obamacare är förenlig med konstitutionen. Enligt Supreme court är den straffavgift som ska kunna tas ut nämligen tekniskt sett en skatt, och kongressen har därmed rätt att besluta om den. Den avgörande rösten för sjukvårdsreformen kom, förvånande nog, från den konservative chefsdomaren John Roberts, som utsetts av George W Bush. Frågan om Obamacare är dock inte död bara för att domstolen sagt sitt. I stället har den åter flyttats till den politiska arenan. Inför presidentvalet i november har nämligen den republikanske kandidaten Mitt Romney lovat att skrota reformen om han övertar presidentposten. Advokaten Nr 7 • 2012 – Förändringen är svårt överreklamerad. Jag tror och hoppas att domstolar även i framtiden kommer att tänka sig för både en och två gånger innan de bestämmer sig för att en bestämmelse strider mot högre lag, säger Heckscher. Sten Heckscher anser att risken för normkonflikter, i alla fall på lagnivå, är mycket små i Sverige. Den garanteras av det noggranna arbete som föregår lagstiftning i Sverige, påpekar han. Ola Wiklund, advokat och docent i Europarätt, är av en annan uppfattning. Hittills är borttagande visserligen symboliskt. Men det kan komma att förändras. – Lagprövning utan uppenbarhetsrekvisit i förhållande till EUrätten är vardag för domare sedan många år. Jag tror även att grundlagsändringarna kommer att visa sig viktiga över tid. Fortfarande lever nog de flesta domare kvar i den gamla synen på balansen mellan politisk makt och den dömande makten. Så det kommer att ta några år av nya juristkullar, säger Wiklund, som alltså menar att framtidens juris