Advokaten 1
Fokus Politik och juridik ter kommer att vara min
dre rädda för att ifrågasätta lagstiftarna. rädda För jurister Om avskaffandet av uppenbarhetsrekvisitet var en seger för dem som förespråkar stärkt juristmakt och ökad kontroll av lagstiftarna så har författningsdomstolsfrågan hittills inneburit ett ständigt nederlag. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg deltog i en expertgrupp knuten till Grundlagsutredningen, och talade för införandet av en svensk författningsdomstol. Hennes syn fick inte genomslag i utredningens förslag. Men Ramberg anser fortfarande att en författningsdomstol skulle bidra till att stärka rättssäkerheten i landet. – Demokratin i sig utgör ingen garanti för mänskliga rättigheter, säger hon, och pekar på att många övergrepp genom historien har vilat på demokratiskt fattade beslut. En författningsdomstol kan, genom att pröva nya lagar mot grundlagen och andra högre normer, stoppa integritetskränkande förslag som många gånger grundas på tillfälligt uppflammande opinioner, påpekar Ramberg. Samtidigt är hon medveten om risken för att en författningsdomstol i sig blir politisk. – De extremt politiserade utnämningarna till USA:s supreme court visar tydligt på problemen när domstolar blir politiska aktörer, säger Ramberg. Även Sten Heckscher varnar för risken att en författningsdomstol blir politisk. Det är ett skäl till att han säger nej till en särskild högsta instans för lagprövning. Men han ser inte heller något behov i Sverige. – Vi har ju en massa författningsdomstolar i Sverige. Varje domstol och myndighet har ju normprövningsskyldighet, det står i RF. Det tycker jag är fullt tillräckligt, säger Heckscher. Risken för politisering skrämmer däremot inte Ola Wiklund. Enligt honom finns ingen skarp skiljelinje mellan politik och juridik. – Om man accepterar att juridiken inte är värderingsfri kan man väl lika gärna ta steget fullt ut, så att folket förstår det också, anser han. Till syvende och sist hänger frågan om en författningsdomstol på politikerna, just de som ska lämna över en del makt. Ola Wiklund tror att politikernas motvilja till stor del beror på rädsla. – Reinfeldt och Borg är lika rädda som Erlander och Sträng var för jurister. Jag tror att det har att göra med den gamla motsättningen mellan expertmakt och politikermakt. Att politikerna vill bestämma, helt enkelt, sammanfattar han. n tyskLand: FörFattningsdoMstoLen sa ja tiLL esM En politisk strid som enligt vissa kan avgöra eurons framtid har avgjorts i Tysklands författningsdomstol. Domstolen sa ja till den europeiska stödfonden ESM, men inte utan villkor. EU:s finansministrar godkände stödfonden ESM redan i januari. Fonden ska hjälpa de europeiska länder som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen, och ersätta krisfonden ESFS. Enligt planerna skulle ESM redan ha varit i drift, men implementeringen har försenats av författningsdomstolens prövning. Stödfonden anmäldes av flera eurokriAdvokaten Nr 7 • 2012 tiker till författningsdomstolen Bundesverfassungsgericht i Karlsruhe. Enligt kritikerna strider den stora satsningen på ESM mot den tyska författningen. Den 12 september kunde i alla fall Andreas Vosskuhle, ordförande i författningsdomstolens andra senat, tillsammans med de övriga domarna i senaten. både förbundskansler Angela Merkel och de krisdrabbade länder i Sydeuropa andas ut. Karlsruhedomstolen godkände Tysklands deltagande i ESM. Men domstolen ställde samtidigt villkor för deltagandet. Tyskland får inte bidra med mer än de 190 miljarder euro som man hittills beslutat om utan beslut från förbundsdagen. 33 Utmätning väcker fråga om ministerstyre – vänd! foto scanpix