Advokaten 1
Debatt skyldighet? misstanken att framstå som ber
ättigad”. Detta har gällt sedan rättegångsbalken infördes för sextio år sedan. Trots den ökande andelen bifall till häktningsyrkanden görs inga lagändringar. Lagstiftaren är nöjd och juristerna håller tyst. Brottsbekämpningen är viktigare än den enskildes rättigheter tills Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg tar oss i örat igen. kraFtMätning MeLLan tvÅ parter? Brottmålsprocessen vilar på föreställningen om en kraftmätning mellan två lika starka parter vilka söker övertyga domstolen om sin sak. Men vår rättegångsbalk utgår inte från detta självklara. Åklagaren skall nämligen tillvarata omständigheter som också talar till den misstänktes fördel. Detta sker i praktiken mera sällan – den tilltalade har ju en försvarare menar man i praktiken – och mycket prestige kan gå förlorad också för åklagare som intar annan ställning än som statens advokat. All tid och möda åklagaren lagt ner går förlorad – det skulle se knepigt ut om vassa frågor varvades med stödjande frågor till den tilltalade. Häktningen är en säkerhetsåtgärd till gagn för samhället, medborgarna inför en slutlig prövning, men i balans mot den enskilde. Utöver ”sannolika skäl” skall åklagaren visa att åtgärden behövs för att säkra utredningen, förhindra fortsatta brott eller flykt av den misstänkte. Men – det viktigaste skälet finns inte bland dessa, de så kallade särskilda häktningsgrunderna. Det finns inte ens Advokaten Nr 7 • 2012 i lagtexten. Skälet är bekännelse; att den misstänkte genom cellvistelsen skall mjukgöras – förmås att ge upp sitt motstånd, erkänna brottet – ofta med förespeglingar om att celldörren då kommer att öppnas för honom. är häktning en MänskLig skyLdighet? Årligen begär cirka 1 700 personer ersättning genom Justitiekanslern, JK, för att de varit oriktigt frihetsberövade. Av dem får 90 procent skadestånd. Av landets 11 000 häktade får alltså cirka 1 500 personer, cirka 13 procent, ersättning av staten. Mörkertalet kan vara stort för ytterst är det bara den som suttit häktad som vet om han eller hon är skyldig eller oskyldig. 2011 betalade JK ut drygt 40 miljoner kr i skadestånd för dessa felaktigheter. Hos Kriminalvården kostar varje frihetsberövad skattebetalarna 3 000 kr per person och dygn. Kränkning tillfogad av staten ger enligt praxis skadestånd på cirka 1 600 kr per dygn i cell under första månaden för att sedan minska till cirka 800 kr i en fallande skala. Dessa fel kostar skattebetalarna närmare 5 000 kr per dygn och häktad. Så går det när man använder denna slöa kniv i rättsstatens knivlåda. Ett hugg som för den utsatte dock är en mager ersättning. Om staten inte är part ger domstolarna helt andra ersättningar vid kränkning. Två lesbiska kvinnor, som blev utkörda från restaurangen för att de kysst varandra, fick kränkningsersättning på 15 000 kr vardera av krögaren, enligt dom i HD. En arabisk man som avvisades i krogkön fick cirka 50 000 kr i skadestånd efter dom. Varför en felaktigt häktad här skall vara mindre värd än en lesbisk kyss på krogen eller en kränkt arabisk man i en krogkö är obegripligt. Staten kommer inte göra något kraftfullt om inte ersättningarna till de oskyldigt häktade blir högre. Om den drabbade är en bankanställd som varit felaktigt häktad för bedrägeri? Hur går det då med bankjobbet? Vad gör arbetsgivaren med den brandman som oskyldigt suttit häktad för mordbrand et cetera? En felaktig häktning innebär inte frihet från skuld. Den medför risk för arbetslöshet och yrkesförbud. häktning är priMitivt Häktning är en primitiv säkerhetsåtgärd som bör förbehållas de allra grövsta brotten efter noggrann prövning av domstol. Samhällets skydds och utredningsbehov kan i övrigt bättre tryggas med modern elektronik, datorer, spärrad telefoni och GPS utrustningar. Gärna i kombination med fotboja i hemmet, besöksförbud, viten och borgensåtaganden som säkerhetsåtgärder mot övertramp. De mänskliga rättigheterna är aldrig något som en gång för alla är givna. De måste ständigt krattas, ansas, vårdas och vattnas. Häktning utan egentlig domstolsprövning, häktning för bekännelse och långa cellvistelser markerar att Sverige som rättsstat behöver en ny biotop. Svante Thorsell advokat 41 Svante Thorsell.