Advokaten 1
Debatt Språk- och kunskapsanalys i somaliska Är e
n språk- och kunskapsanalys där en språkanalytiker ska försöka fastställa en asylsökandes hemvist ett bra bevismedel med högt bevisvärde? Den frågan ställer sig Doris Singh, jur. kand. F rågan är inte lätt att besvara. Den asylsökande förväntas klarlägga, utöver sina asylskäl, sin identitet och hemvist. Detta så att Migrationsverket vet vems asylansökan som prövas och mot vilket land den ska prövas. Att veta varifrån den asylsökande kommer är särskilt viktigt i de fall där den sökande inte blivit individuellt hotad och endast åberopar det allmänna dåliga säkerhetsläget i hemlandet. Migrationsverket menar att den asylsökandes hemvist ibland kan ringas in genom en språkanalys1 . Detta genom att en språkanalytiker lyssnar på hur den sökande talar sitt språk eller sin dialekt och vad den har för kunskap om till exempel sin hemstad. Analytikern skriver sedan en bedömning om bland annat var den sökandes språk geografiskt hör hemma och bedömningen beaktas ofta av verket när verket fattar beslut om den sökande ska beviljas uppehållstillstånd eller ej. Vad gäller Somalia så godtar Migrationsverket inga somaliska pass som utfärdats efter den 31 januari 1991 på grund av att passen inte utfärdats av en behörig myndighet som haft kontroll över det territorium inom vilket myndigheten utfärdat passen2 . Det är inte ovanligt att somaliska asylsökande saknar pass och annan skriftlig bevisning om identitet och hemvist. Då kan verket använda just en språk och kunskapsanalys för att utreda varifrån i Somalia en asylsökande kommer. i praxis har det konststaterats att väpnad konflikt råder i södra och mellersta Somalia (de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland), det vill säga att en person som befinner sig där endast med sin närvaro löper en personlig och allvarlig risk att skadas3 . Därför är det viktigt att de somalier som kommer därifrån och åberopar den väpnade konflikten som asylskäl, lyckas bevisa att de är därifrån så de kan få internationellt skydd genom att beviljas permanent uppehållstillstånd; annars riskerar de skadas eller i värsta fall dödas vid ett eventuellt återvändande. Är då språk och kunskapsanalysen oftast korrekt och kan den i så fall ges ett högt bevisvärde? Det är svårt att svara på den frågan, eftersom flera faktorer kan påverka hur analytikern bedömer den asylsökandes språk, dialekt och lokalkännedom om till exempel en viss stad. En faktor är analytikerns kunskap om språk, dialekt och lokalkännedom. Det kan ha att göra med analytikerns allmänbildning, språkliga utbildning och erfarenhet av att resa i olika områden eller länder. En annan faktor är hur pass rent geografiskt utspritt ett språk eller en dialekt är; i vissa fall kommer den asylsökande från ett land med ett språk som talas i flera länder (till exempel arabiska) och i andra fall så kommer den asylsökande från ett land med flera officiella språk (till exempel tigrinja, engelska och arabiska i Eritrea). En tredje faktor just vad gäller Somalia är att det somaliska språket har förändrats och utvecklats på grund av att det påverkats av nomadism, klansystem samt regional mobilitet och folkvandringar4 . Listan av olika faktorer som påverkar analytikerns bedömning kan göras lång. Ibland stämmer analytikerns beAuktoriserade översättningar av juridiska och finansiella texter 42 Telefon Uppsala: 018-38 00 56 Stockholm: 08-661 37 75 Västerås: 021-13 11 06 Göteborg: 031-707 09 59 Örebro: 019-33 30 66 Hemsida: www.elt.se E-post: info@elt.se Advokaten Nr 7 • 2012