Advokaten 1
Debatt – inte någon exakt vetenskap dömning av va
r den asylsökandes språk geografiskt hör hemma inte överens med var klienten hävdar att han/ hon hör hemma. Då bör ombudet försöka angripa bedömningen på olika sätt för att tillvarata klientens intresse av att bevisa hemvisten. Ett sätt är att, med klientens samtycke, kontakta en auktoriserad tolk och be tolken noggrant analysera analysen (som domstolen lätt kan skicka på cd till ombudet) själv för att sedan, om hans bedömning stämmer överens med vad klienten hävdar, begära att han ska höras som sakkunnig under den muntliga förhandlingen eller, om domstolen inte beviljar någon muntlig förhandling eller inte låter tolken höras under förhandlingen, till domstolen lämna in ett av tolken skrivet sakkunnigutlåtande. Ett annat sätt är att, också med klientens samtycke, kontakta klientens eventuella släktingar och bekanta som kan styrka klientens hemvist. Dessförinnan bör vittnena, under möte med klient och tolk, ringas upp så att det kan kontrolleras exakt vad de kan styrka och hur de själva kan identifiera sig inför domstolen. Om ett vittnes identitet är styrkt, kan dess vittnesmål ofta tillmätas särskild vikt. Ett tredje sätt är att fråga klienten om han/hon kan ta fram andra handlingar som kan klarlägga hemvisten (och/eller identiteten och/eller asylskälen). Rättschefen på Migrationsverket har i ett så kallat rättsligt ställningstagande skrivit att andra handlingar (som inte ensamma är tillräckliga för att klarlägga identiteten men kan vara en del av en samlad bedömning) än utrikespass kan anses vara godtagbara. Det kan vara till exempel inrikespass, idkort, medborgarskapsbevis, födelseattest, militärbok, körkort, betyg, vigselbevis, bankbok och sjömansbok5 . Dessa handlingar kan, beroende på vad som framgår om var de till exempel är utfärdade, sedan ibland användas som bevis för att försöka klarlägga hemvisten om till exempel den asylsökande visar betyg som är utfärdade från en viss skola i en viss stad. Om handlingarna är fotoförsedda och inte av alltför enkel beskaffenhet (till exempel försedda med särskild stämpel eller dylikt), är de oftare starkare bevis på så sätt att de lättare går att sammankoppla med den asylsökande. Listan pÅ viLka sätt analytikerns bedömning kan angripas kan också göras lång och här nämndes endast några exempel. Så, är då en språk och kunskapsanalys ett bra bevismedel med ett högt bevisvärde? Om analytikern är mycket utbildad och har mycket kunskap samt beaktar ovannämnda faktorer, så kan man teoretiskt tänka sig att resultatet blir korrekt, men det är ändå inte säkert. Anledningen till detta är att det inte rör sig om någon exakt vetenskap och att det är svårt att under några få minuter lyssna på den asylsökandes språk och lokalkännedom för att bedöma den asylsökandes hemvist. Det är dessutom inte rimligt att en analytiker ska förväntas ha så bred kunskap så han/hon ska känna till till exempel alla dialekter eller alla välkända platser i en viss stad för att inte tala om i ett helt land. Det vore dock bra om analytikerna genomgår fortbildning inom sina respektive språk med mera och tar hänsyn till de ovannämnda faktorerna innan de skriver sina bedömningar. För att tillvarata klientens intressen och för att bevara rättssäkerheten bör sedan bedömningarna ingå som en del av en samlad bedömning av allt bevismaterial och tas med en nypa salt. Det handlar ju om en analytikers enskilda bedömning, inte om någon exakt vetenskap. Doris Singh Jur. kand. och biträdande jurist 1 Migrationsverkets ”Handbok i migrationsärenden”, s. 532, senast uppdaterad 2012-05-02. 2 http://www.migrationsverket.se/ info/2649.html , senast ändrad den 26 januari 2012. 3 Migrationsöverdomstolens dom av den 24 februari 2011 i mål nummer UM 10061-09. 4 Migrationsverkets landinformation, lifos nr. 25619 s. 8 och 17. 5 Migrationsverkets landinformation, lifos nr. 26987 s. 4 (RCI 07/2012). Doris Singh. – AUKTORISERAT DELGIVNINGSFÖRETAG – 08-527 640 00 - info@delgivningsservice.se - www.delgivningsservice.se sds.annons.indd 1 Advokaten Nr 7 • 2012 2011-02-11 11:33:51 43