Advokaten 1
Fokus Humanitär rätt Systematiska våldtäkter, för
drivning av hela folkgrupper och massmord har förmodligen funnits lika länge som det funnits krig. Men på senare år märks en allt starkare strävan efter att inte bara skydda enskilda, utan att också lagföra de individer som ligger bakom krigsförbrytelserna. Den humanitära rätten har rört sig stadigt, om än ryckvis, framåt. Internationella Brottmålsdomstolen i Haag och en rad tribunaler har åtalat och fällt makthavare. Rörelsefriheten för gamla diktatorer och militära befälhavare har plötsligt begränsats, när ambitiösa åklagare och domare hotar med åtal. Den humanitära rätten tycks ge tänder åt folkrätten. Men kan rättvisan verkligen vara blind för politik och maktförhållanden i världen? text ulrika brandberg, Per johansson och tom knutson foto ashley gilbertson/vii network och scanPix Vässade vapen mot krigsförbrytarna en internationella humanitära rätten har utvecklats snabbt sedan det kalla krigets slut för knappt 20 år sedan. Flera internationella domstolar, tillfälliga och en permanent, har upprättats för att pröva åtal för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Bland de åtalade finns en före detta och en sittande statschef. De internationella domstolarna markerar på flera sätt att en ny era inletts. – Den sedan länge erkända sanningen att internationella brott kan begås ostraffat har övergetts. Det finns vissa brott där det internationella samfundet har ett ansvar för att utkräva rättvisa, säger Mark Ellis, general22 sekreterare i International Bar Association, IBA. Och den internationella straffrättens kvarnar har börjat mala. Vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) pågår för närvarande åtta mål, med sammanlagt 13 misstänkta. De tilltalade kommer från Kongo, Uganda, Sudan och Centralafrikanska republiken och misstänks alla för grova humanitära brott. Några av dem är gripna och en har frivilligt inställt sig i domstolen, men de allra flesta av dem är på fri fot, trots arresteringsordern från ICC. Samtidigt arbetar flera internationella krigsförbrytartribunaler med att lagföra misstänkta för de grymheter som begåtts i Rwanda, före detta Jugoslavien, Sierra Leone och Kambodja. Över 160 personer från alla de stridande parterna i konflikten har åtalats vid Jugoslavientribunalen. Hittills har ungefär 60 fällts för brott. Rwandatribunalen har genomfört ett 20-tal rättegångar, med närmare 30 dömda som följd. En ny tribunal för Libanon ligger i startgroparna. Den materiella rätten på området har precis som institutionerna utvecklats snabbt under de senaste 20 åren. Domarna från Jugoslavientribunalen (ICTY) och Rwandatribunalen (ICTR) har klargjort vad som ryms inom brottsrubrikerna och skapat prejudikat på området. Jugoslavien- och Rwandatribunalerna fastAdvokaten Nr 7 • 2009 Foto: Ashley Gilbertson/Vii network