Advokaten 1
» Fokus Humanitär rätt Mark Klamberg, doktorand i
folkrätt vid Stockholms universitet, jämför Jugoslavientribunalens framgångar med att lagföra de misstänkta med ICC:s misslyckande i Sudan: – Varför fungerar det med Balkan men inte med Sudan? Förklaringen är att länderna på Balkan vill in i EU. Och EU har ställt krav på de berörda staterna att de måste samarbeta om de vill ha ekonomiska avtal och ett framgångsrikt utbyte. Världssamfundet har ju inte riktigt samma hävstång mot Sudan, konstaterar han. Även USA har tryckt på för att få Jugoslavien att samarbeta. aVskrÄcka Från Brott Ett syfte med straff är naturligtvis att avskräcka människor från att över huvud taget begå brott. Mark Klamberg har tidigare arbetat vid ICC i Haag. Han är osäker på om det finns några empiriska belägg för att den humanitära rätten i alla konflikter har en sådan effekt. Men de praktiska erfarenheterna talar för att det ändå kan fungera. mar brotten de utsatts för är något nytt. Den möjligheten finns inte i andra internationella domstolar, att offren själva kan medverka är en spännande utveckling, säger Richard Goldstone. Både i ICC och de internationella specialdomstolarna har åklagarfunktionen och arbetet med att utreda brotten och spåra upp de misstänkta fått mycket uppmärksamhet. Domarna är betydligt mer okända. Och allra minst fokus är det kanske på de tilltalades advokater. Enligt Mark Ellis har försvarets situation och resurser varit ett problem i de internationella domstolarna. Inför domstolens första mål, mot serben Dusko Tadic 1997, erbjöd det amerikanska advokatsamfundet, ABA, försvararna hjälp att förbereda sig. Deras situation var då svår, berättar Mark Ellis. – Vid den tidpunkten fanns inget kansli och väldigt lite pengar för advokaterna, trots att varje åtalad har rätt till ett ombud. Resurserna var så små att jag kände oro för att det inte skulle bli en rättvis rättegång. Mark Ellis fick ”Människor kan inte se rättvisan i arbete, rättsut krävandet är fjärmat från scenen för brotten och de som drabbats av dem.” – Jag arbetade på domstolen 2006 när man förde dit den första åtalade från Kongo. Vi hörde då att ryktet spreds bland personerna ute i landet att domstolen finns och man kunde hamna inför skranket. De som beskrev det sa att det gav en effekt, att de stridande parterna lugnade ner sig, säger han och konstaterar att förundersökningarna i Sudan enligt vissa bidragit till tryck så att det blivit fredsförhandlingar mellan rebellrörelsen och regeringen. Även Richard Goldstone, tidigare chefsåklagare i Jugoslavientribunalen och Rwandatribunalen, tror att hotet om att ställas inför rätta kan avskräcka. – Under Operation Storm varnades de kroatiska styrkorna för att inte bryta mot internationell humanitär lag. Det gjorde de givetvis, men jag tror det blivit ännu värre om inte tribunalen funnits där, säger han. Ett annat mål med den internationella humanitära rätten är att ge röst åt och upprättelse till offren för de grövsta brotten. Vid ICC har man gett brottsoffren en ställning som man kan likna vid målsäganden i svenska domstolar. De kan genom ombud delta i processen, ställa frågor och väcka anspråk. – Möjligheterna till upprättelse för offren genom att ICC bekräftar och uppmärksam24 Mark Ellis, IBA då stöd från den dåvarande chefsåklagaren Richard Goldstone. – Hans uppfattning var, helt riktigt, att om inte det internationella samfundet uppfattade rättegången som rättvis skulle det försvaga hela institutionen. Tadic fick allt stöd som behövdes för sitt försvar för att garantera att det skulle uppfattas som en rättvis rättegång, berättar Ellis, som också påpekar att situationen nu förbättrats. sVårt att gripa misstÄnkta Vid ICC finns ett kansli som ger administrativt stöd till försvararna, liksom en advokatsammanslutning. I november 2008 fanns 264 advokater upptagna på ICC:s lista över försvarare. De allra flesta kommer från länder i Europa och Afrika. Ingen är svensk. Men fortfarande råder en viss obalans mellan försvaret och åklagarna. Det menar i alla fall Christian Åhlund, generalsekreterare i ILAC, en organisation som arbetar med rättsligt bistånd till konfliktdrabbade länder. – För att kunna bedriva ett effektivt och relevant försvar är det ibland nödvändigt att exempelvis ge sig ut på landet och förhöra vittnen som det var i Bosnien, vilket kan vara förenat med stora kostnader och kräva omfattande resurser. Det är svårt för försvarssidan att bekosta. Åklagarsidan har däremot ganska goda möjligheter, säger han. Mellan den 20 november 1945 och den 1 oktober 194 de huvudanklagade ur nazistregimen ställdes inför rä historik De internationella domstolarna har enligt alla bedömare varit framgångsrika när det gäller att skipa rätt när misstänkta hamnat inför skranket. Problemet har dock i många fall varit att gripa de misstänkta. I Jugoslavientribunalen är till exempel Ratko Mladic, överbefälhavare för den bosnienserbiska armén, Advokaten Nr 7 • 2009 Foto: scAnpix