Advokaten 1
Fokus Humanitär rätt Den humanitära rättens histo
ria brukar sägas ha sin början med nürnberg- och tokyorättegångarna efter andra världskrigets slut. det var krigets förlorare som ställdes inför rätta, och i många fall dömdes, för brott mot freden, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Vid nürnberg- och tokyorättegångarna fanns brotten ännu inte kodifierade i några konventioner, och rättegångarna kritiserades för att tillämpa retroaktiv lagstiftning. domstolarnas försvarare argumenterade utifrån naturrättsliga resonemang om principer som står över skriven lag. efter andra världskriget arbetades bland annat folkmordskonventionen och Genèvekonventionerna fram. det kalla kriget satte dock effektivt stopp för alla försök att utkräva individuellt ansvar för brott mot konventionerna. utan stöd från Fn:s säkerhetsråd kunde inget göras, och säkerhetsrådet var förlamat av supermakternas maktbalans. planerna på att inrätta en internationell brottmålsdomstol kom därför ingen vart. med berlinmurens fall och sovjetunionens sönderfall 1989 och 1990 ändrades plötsligt förutsättningarna för att hävda de mänskliga rättigheterna, och strax därefter tydliggjorde kriget i Jugoslavien behovet av vassare tänder för de mänskliga rättigheterna. 1993 skapade säkerhetsrådet tribunalen för före detta Jugoslavien (icty). Grunden för beslutet är Fn-stadgans sjunde kapitel. året efter tillkom rwandatribunalen (ictr), också den genom ett så kallat kapitel sju-beslut i säkerhetsrådet. 1998 antog 120 stater romstadgan om en internationell permanent brottmålsdomstol. den 1 juli 2002 hade stadgan ratificerats av 60 stater, och kunde träda i kraft. den internationella brottmålsdomstolen, icc, är liksom icty placerad i haag. ictr bedriver sitt arbete i Arusha i tanzania. 2002 inrättades specialdomstolen för 46 hölls krigförbrytatribunalen i Nürnberg där ätta och fälldes för sin krigsförbrytelser. sierra leone, på initiativ av landets regering, men med stöd från Fn. 2005 tillkom kambodjatribunalen, i samarbete mellan kambodjas regering och Fn. ytterligare en specialdomstol inrättades samma år för libanon, efter en förfrågan från landets regering. fortfarande på fri fot. ICC har bara lyckats få ett fåtal av sina misstänkta inför rätta. Ambassadör Hans Corell, före detta undergeneralsekreterare och rättschef i FN, var generalsekreterarens representant vid Romkonferensen där stadgan för Internationella brottmålsdomstolen togs fram. Han är en Advokaten Nr 7 • 2009 varm anhängare av den internationella humanitära rätten, men också mycket kritisk till utvecklingen i världen. – Vi lyckades slutförhandla Romstadgan på fem veckor. Jag tror att i ett historiskt perspektiv var det här något alldeles fantastiskt att det kunde ske på så kort tid. Sedan tycker jag att utvecklingen gått i en riktning som inte har varit så positiv. Jag hade önskat att det var mer av handlingskraft bakom staternas agerande här, säger han. I en rättsstat kan staten sätta kraft bakom rättssystemet i form av poliser som griper de misstänkta och ser till att de inställs inför dom25 »