Advokaten 1
Fokus Humanitär rätt då begära att till exempel K
ina eller Ryssland ska göra det, säger han, och fortsätter: – I rättsstaten måste alla böja sig för lagen. Där finns ett system som garanterar att lagen kan verkställas. På det internationella planet vem kan sätta sig på den mäktigaste staten när den bryter mot lagen? Då sitter rätten i spjutstångs ände. Hans Corell tycker sig dock se en förändring i USA:s hållning, och han hoppas mycket på att president Obama ska visa statsmannaskap och föra landet framåt i det internationella samarbetet. Även andra bedömare vittnar om Människor på flykt i Kosovo i det egna hemlandet. » stolen om de åtalas. Enligt Hans Corell måste världssamfundet, och i praktiken FN:s säkerhetsråd, bereda sig på att agera polis för att den humanitära rätten ska få genomslag på allvar. – Jag tycker att det är ovärdigt av Säkerhetsrådet att sätta upp en domstol och sedan inte följa upp konsekvenserna, säger han om Jugoslavientribunalen med hänvisning till att Ratko Mladic alltjämt är på fri fot. Det är Säkerhetsrådet som upprättat tribunalerna för Jugoslavien och Rwanda, och överlämnat situationen i Darfur till åklagaren vid ICC. Även där borde Säkerhetsrådet ha agerat med mer kraft, menar Corell. – Jag menar att Säkerhetsrådet två dagar efter att åtal var väckt mot president al-Bashir skulle ha antagit en resolution som befaller Sudan att leverera statschefen till ICC. Men det gjorde man inte, konstaterar Hans Corell. Att Säkerhetsrådet, och i praktiken de fem stormakter som är permanenta medlemmar i rådet, inte kan enas och ibland inte är beredda att sätta kraft bakom sitt ord, bekymrar Hans Corell. Ännu skarpare i sin kritik blir han när det kommer till USA:s inställning till den humanitära rätten. USA har inte ratificerat Romstadgan, och har dessutom gång på gång förhandlat fram avtal med andra länder om att amerikanska medborgare inte ska överlämnas till ICC. Enligt Corell borde USA istället föregå med gott exempel. FörÄndring i usa – När vi från västvärldens sida pekar mot arabstater och länder i Asien som inte är demokratier måste vi själva visa att vi böjer oss för lagen. Det finns bara en väg framåt: ett multilateralt och regelbaserat internationellt system. Då måste de västliga demokratierna vara de som börjar. Om inte de gör det, hur kan vi internationeLLa BrottmåLsdomstoLen (icc) Världens enda permanenta internationella brottmålsdomstol, icc, skapades genom romstadgan 1998. stadgan trädde i kraft 2002, efter att den ratificerats av 60 stater. i dag har 110 länder anslutit sig till domstolen, däribland alla eu-länderna. usA, indien, israel, kina och ryssland hör 26 till de länder som står utanför. icc har sitt säte i holländska haag, men kan genomföra rättegångar var som helst i världen. domstolen har mandat att döma över brotten folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. mandatet gäller endast brott begångna efter romstadgans upprättande den 1 juli 2002. domstolen kan ställa en person till rätta om: • gärningen har ägt rum i eller om den som anklagats för brottet är medborgare i en stat som ratificerat stadgan. • gärningen har ägt rum i eller om den som anklagas för brottet är medborgare i en stat som godtagit domstolens jurisdiktion. • säkerhetsrådet hänskjutit en situation till domstolen. internationella brottmålsdomstolen kompletterar nationella domstolar och kan gripa in endast när dessa inte förmår eller vill pröva ett fall. Advokaten Nr 7 • 2009 en förändring i USA. Från att närmast ha motarbetat ICC har landet övergått till att aktivt stödja domstolen. En kraftfull inhemsk opinion bidrog säkerligen till att USA accepterade att Darfursituationen överlämnades till domstolen. Richard Goldstone tror på den amerikanska demokratins kraft. – Det handlar om att låta den amerikanska demokratin göra jobbet. Det är visserligen tidigt ännu och juryn har inte bestämt sig, men om domstolarnas goda insatser fortsätter är jag övertygad att USA ansluter sig till ICC därför att det amerikanska folket vill det, säger han. Fred och rÄttVisa Att hota med rättegång och straff kan fungera. I Uganda fick till exempel ICC:s arresteringsorder mot rebelledarna från LRA (Lord´s Resistance Army) dem att börja förhandla om ett fredsavtal. Men väl vid förhandlingsbordet krävde de immunitet – att slippa ställas inför rätta för sina brott. Exemplet Uganda framhålls ibland för att visa att fred och rättvisa kan vara svåra att förena. Kan det vara så, att man måste välja ibland? – På kort sikt, eller vid en första anblick kan det verka så. Men alternativet, att det råder straffrihet, tror jag är mer allvarligt för mänskliga rättigheter. Det finns ju en mekanism i Foto: r lemoyne/un photo