Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören Bosse Konrad
Vårdguiden Cykla säkert
Vårdguiden Tema gynekologisk cancer
Vårdguiden "Jag fick cancerbeskedet när jag var gr
avid"
Vårdguiden Livmodercancer och livmoderhalscancer
Vårdguiden Vaginalcancer, vulvacancer och äggstock
scancer
Vårdguiden Catharina, 72, fick livmodercancer
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Christer har vitiligo
Vårdguiden Före och efter operationen
Vårdguiden Gustav Mandelmann gjorde en knäledsoper
ation
Vårdguiden Hudnära - längtan efter beröring
Vårdguiden Ta hand om öronen
Vårdguiden Psykoterapi - så funkar det
D epression, ångest, stress och ätstörningar är v
anliga exempel på diagnoser och tillstånd som kan behandlas med psykoterapi. – När besvären har blivit ett märkbart hinder i vardagen och du känner att du inte reder ut det själv kan det vara läge att söka hjälp, säger Jonas Ramnerö, psykolog, psykoterapeut och enhetschef på Kompetens cent rum för psykoterapi i Stockholm. Psykoterapi är den mest kända psykologiska behandlingsmetoden. Det finns många inriktningar och metoder. Gemensamt för alla är att det är någon form av samtalsbehandling, där du som deltagare antingen är ensam eller i grupp. Metoderna bygger på olika teorier för att förklara mänskligt beteende. Synen på hur psykiska besvär bäst ska behandlas kan också skilja sig åt. – Terapeutens arbetssätt och stil kan variera beroende på vilken typ av terapi det handlar om. Vad som är i fokus för samtalet kan också vara olika. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är det vanligaste exemplet på en tera - piform som fokuserar mest på nuet. Går du i kbt får du träna på att närma dig svåra situationer i vardagen. Där ingår ofta mycket hemuppgifter och övning på egen hand. I kbt är målet att utveckla nya sätt att hantera och förhålla sig till problem så att dessa försvinner, minskar eller inte längre utgör ett stort hinder i livet. I Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av ångesttillstånd rekommenderas kbt. Vid depression rekommenderas kbt och ipt. Interpersonell terapi, IPT, används främst vid depression, men har även anpassats till andra diagnoser, till exempel ätstörningar, bipolär sjukdom, posttraumatiskt stressyndrom och ångesttillstånd. I ipt ligger fokus på hur problem i mänskliga relationer medverkar till psykisk ohälsa, men också på hur psykiska prob lem påverkar relationerna till andra. Psykodynamiska terapier, PDT, innebär att du får arbeta med att bearbeta relationer, upplevelser och minnen från din uppväxt för att förstå hur dessa påverkar ditt liv här och nu. – Du kan få prata om dina relationer genom livet, att gå bakåt för att försöka förstå hur ett visst beteende har uppkommit, säger Jonas Ramnerö. Psykoterapi finns också som internetbehandling. kbt på nätet kan bland annat erbjudas vid depression, social ångest, paniksyndrom, ocd – tvångssyndrom, sömnbesvär och stress. Fördelarna kan vara att du får tillgång till behandlingen var du vill och när det passar dig. Dessutom sker behandlingen helt och hållet i din vardagliga miljö. Du får träna i riktiga situationer på de förändringar som du behöver göra för att må bättre. – Forskningen har visat att internetbehandling kan ge likvärdiga resultat som traditionell terapi. Det verkar alltså i många fall fungera lika bra att kommunicera med terapeuten via en dator som ansikte mot ansikte. Självklart finns det individuella skillnader som avgör vilken sorts behandling som passar bäst, säger Jonas Ramnerö. 1177 vårdguiden 1 • 21 Vad är det som avgör hur pass bra en psykologisk behandling fungerar? Det finns flera saker som påverkar. – Känns behandlingen vettig? Har du förtroende för behandlaren och de metoder som används? Har du tillräckligt med tid för att kunna träna på det ni har kommit överens om? Märker du att behandlingen ger resultat eller känner du dig tvärtom mycket tveksam till om den fungerar? Att tillsammans med terapeuten komma överens om målet med behandlingen ger bättre förutsättningar. – Kom ihåg att samtalsbehandling är ett samarbete mellan dig och behandlaren. Du har en aktiv roll. Det är inte så att du träffar en expert som ska tala om för dig vad du egentligen tänker och känner och hur du ska göra, säger Jonas Ramnerö. ” Du har en aktiv roll. Det är inte så att du träffar en expert som ska tala om för dig vad du egentligen tänker och känner och hur du ska göra.” Om behandlingen har pågått ett tag och du inte upplever någon form av positiv förändring ska du ta upp det med din terapeut. – Med positiv förändring menas exempelvis att du mår bättre, kommer igång med saker, upplever att något klarnar eller att du känner dig mind re plågad av jobbiga känslor. Förutom att minska besvären av exempelvis ångest eller depression, visar forskning att psykoterapi också kan ha andra positiva effekter. – Det kan handla om att man upplever att man blir bättre på problemlösning och att livskvaliteten förbättras. Psykoterapi bygger mycket på att arbeta med svårigheter som dyker upp i livet. Att se utmaningar på ett nytt sätt och hitta nya vägar för att hantera dem. Det kan man ha glädje av många gånger, säger Jonas Ramnerö. 1177.se/psykoterapi 29
Vårdguiden Aktuellt i vården