så klart varit tufft, fortsätter Minoo Akhtarzand
. Skulle du säga att det är symboliskt viktigt att det finns landshövdingar med en utländsk bakgrund? – Ja, det tycker jag. Jag är den enda landshövdingen som har det just nu, och det är jag stolt över. Vi får hoppas att vi får fler i framtiden. inoo Akhtarzand har en meritlista som är lika lång som den är brokig: förutom att ha varit landshövding i Jönköpings län mellan 2010 och 2015 har hon jobbat som generaldirektör för Banverket, länsarbetsdirektör samt haft ett antal chefspositioner inom Vattenfall AB. Hon är utbildad civilingenjör i elkraftteknik och har dessutom varit styrelseordförande i Södertörns högskola, vice ordförande i Exportkreditnämnden och varit ordförande och styrelseledamot i ett 40-tal olika bolagsstyrelser. Men genom sin omväxlande karriär påstår hon att en sak har varit konstant: en passion för miljöoch energifrågor. – Jag är väldigt fokuserad på mänskliga rättigheter, och inom ramen för det ryms även frågor om energi och klimat. Jag har jobbat 26 år inom energibranschen, och arbetade med klimatfrågor redan i början av 1990-talet, säger Minoo. – När det gäller klimat- och miljöfrågor kan vi bara lyckas på ett sätt, och det är om vi alla tar ansvar. Alla måste bidra, alla måste tänka ”vad finns det jag kan göra idag för att förbättra miljön?” fortsätter hon. Hur kan du som landshövding påverka hur vi västmanlänningar tänker kring miljöfrågor? – Strax innan sommaren startade jag ett miljöoch klimatråd här i länet. I rådet sitter höga företrädare från lokala företag, kommunen och landstinget, däribland VafabMiljös vd, det finns ett väldigt stort engagemang här vilket är roligt. Det här är en sak som jag även gjorde i Jönköping; 2011 startade jag ett liknande klimatråd där, och då var vi faktiskt först i Sverige, svarar Minoo. – Bland annat satte vi upp ett mål att vara först M MINOO AKHTARZAND Ålder: 60. Bor: Västerås slott. Familj: ”Gift och har en son. Samt en engelsk cockerspaniel som är åtta år gammal”. Yrke: Landshövding i Västmanlands län. De 3 bästa sakerna med Västmanland enligt Minoo: 1. Samverkan här är exemplarisk. I Västmanland är samverkan mellan myndigheter, offentlig sektor, näringslivet, akademi, organisationer och individer en självklarhet. Jag tycker det är kanonbra. 2. Vi är ett tekniklän i framkant, med energi och handel som bas. 3. Vi har ett fantastiskt vackert landskap, som inte är känt för allmänheten utanför det här länet. i Sverige med att bli ett ”plusenergi-län” till år 2050. Vad är då det? Jo, vi hade 12 500 gigawatt-timmars förbrukning av elenergi per år i länet, och satte upp som mål att vi skulle gå ner med 40 procent – till ungefär 8 000 timmar – samt att vi skulle producera det behovet med förnybar energi och bli självförsörjande. Därutöver skulle vi producera ytterligare 1 000 timmar, som vi sedan skulle exportera. Det är därför det kallas ”plusenergi”, fortsätter hon. Minoo Akhtarzand räknar upp en rad olika åtgärder för miljön som hon tänker arbeta för som landshövding – men hon betonar också att det gäller att vara realistisk, och att vissa skadliga faktorer inte kommer att försvinna över en natt: – Vi måste ha tålamod. Det finns inte på kartan att vi till exempel kan uppnå en samhällsekonomisk lönsamhet om vi helt skulle försöka ersätta biltrafik med järnvägar. Bilar kommer att fortsätta finnas, men vi behöver satsa mer på biogas- och elbilar. Vi måste också lägga större press på biloch flygindustrin och se till att de satsar ännu mer på ny, miljövänlig teknik, säger hon. – Vi ska använda sjöfart mer för transport, vi har två hamnar här i Västmanland – i Västerås och i Köping. Dessa borde användas ännu mer, istället för att man först forslar varor till Göteborg för att de ska transporteras från hamnen där. Av samma anledning tycker jag att vi bör ha kvar Västerås flygplats, för att förhindra att så många tar bilen till Arlanda, fortsätter Minoo Akhtarzand. Vad hoppas du ha uppnått när du en dag slutar som landshövding i Västmanland? – Fler fossilfria fordon ska rulla på våra vägar. Idag är andelen tretton procent, jag skulle gärna se att den andelen har ökat med minst tio procent, svarar Minoo. Sen sammanfattar hon hur hon skulle vilja att resten av landet ska se på oss om några år: – Vi ska vara en förebild för resten av Sverige när det gäller miljön. Men för att det ska bli av måste vi jobba hårt. CIRKULERA #1 2017 | 7