AMES 1
HÖGA EXAMENSÅLDRAR SÄNKER PENSIONERNA TEXT: ULF H
JELTING FOTO: PRESSBILD E xamensåldern vid universitet och högskola i Sverige är i snitt 28 år och för vissa grupper ännu högre. Det betyder att en nyexaminerad läkare behöver spara 2 000 kronor i månaden – hela arbetslivet – för att få en önskvärd pension. När Pensionsmyndigheten gör sina så kallade typfallsberäkningar utgår den från att svenskarna i snitt börjar jobba när de är 23 år. Men för stora grupper akademiker är ett så tidigt inträde i jobb i stort sett omöjligt. – Att många studenter i Sverige tar så sen examen gör att pensionerna riskerar att bli en besvikelse för stora grupper av akademiker. Att bara försöka höja pensionsåldern så som politikerna nu gjort är ett alltför ensidigt fokus. Politikerna behöver också prioritera förutsättningarna för att få fler unga att gå klart sin utbildning snabbare, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia. 26 Rapporten visar att för den som studerat klart tidigt kan det räcka med att spara hälften så mycket som om man tagit examen vid den typiska examensåldern. En person med lärarexamen som studerar klart så snabbt det bara går behöver spara 700 kr i månaden genom hela arbetslivet – för att nå en pension om 80 procent av slutlönen. En lärare som tar sin examen vid en mer typisk examensålder, 28 år, behöver istället spara 1 300 kr i månaden. Rapporten pekar också på att ett arbete vid sidan av studierna kan mildra effekten. – Tar man många år på sig att plugga färdigt, som många gör idag, behöver man spara ungefär dubbelt så mycket mer än om man studerat och tagit sin examen direkt efter gymnasiet. Är man akademiker och har börjat jobba sent är mitt råd att se över sin tjänstepension och komma igång med ett eget pensionssparande, fortsätter Mattias Munter. FAKTA TYPISK EXAMENSÅLDER FÖR STUDENTER I OLIKA UTBILDNINGAR (LÄSÅRET 2016/17) Civilingenjörsstudenter Juriststudenter Socionomstudenter Läkarstudenter Sjuksköterskestudenter Lärarstudenter Kvinnor Män 26 27 27 28 27 28 27 27 28 28 29 28