Tidningen Energi 1
Vem tycker du bär ansvaret för det? – Det tror ja
g handlar om att vi måste planera mer ihop. Jag skulle vilja att staten tog ett större ansvar för samverkan mellan myndigheter. Ett svar på utmaningen är Energiföretagens initiativ ”Samling för nätkapacitet” där Sveriges Byggindustrier ingår tillsammans med andra delar av näringslivet. – Tanken är att slå våra kloka huvuden ihop och försöka skicka en signal till beslutsfattarna: att alla vi som ingår i samhällsbyggnadssektorn känner oro över det här problemet, säger hon och fortsätter: – Det som behövs nu är en helhetssyn, både kring den el som kommer behövas och var den ska komma ifrån. N äringslivet och politiken går inte alltid hand i hand, konstaterar hon. – I näringslivet är man van att jobba snabbare när problem har identifierats. I politiken har man en demokratisk process att förhålla sig till. Dessutom tenderar ju politikerna att bytas ut, så det är inte alltid lätt att få till överenskommelser som håller över tid. Just därför är en ökad förståelse mellan politiken och näringslivet viktig. Annars riskerar vissa frågor hamna mellan stolarna. – Som när regeringen lägger en skatt på kraftvärme och det inte längre blir marknadsmässigt att driva den vidare, vilket innebar kapacitetsbrist i Malmö och Stockholm. Då tvingades regeringen försöka hitta en nödlösning. Men det blev ju bara ett sätt att hantera en akut situation, men ingen långsiktig lösning på ett problem som finns på flera håll. Vad kan då byggindustrin göra för att öka flexibiliteten när det gäller de egna elbehovet, givet att läget är som det är? – Ofta fokuserar man på det som ska byggas, men det nyproducerade är ju bara någon procent av alla byggnader. I det existerande beståndet finns många smarta lösningar för att öka flexibiliteten. – Vi jobbar mycket med byggmaterialhandel för 3 LÄSTIPS ”Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder” Trafikverkets utredning från 2012 med förslag till lösningar 2025 och utblick mot 2050. ”Tål att läsas igen.” Nyheter från DI och F-plus i mobilen. Vad som helst av Nora Roberts för en stunds verklighetsflykt. att få fram nya material. Vi tänker kring hur man kan göra bostadshus mer energieffektiva i samband med renoveringar. Det svåra är att skapa flexibilitet i förhållande till stora industrier. Hur flexibla förmår de egentligen vara? Men jag är teknikoptimist – det kommer nya lösningar. Er bransch bygger förstås på vad era beställare vill ha, men vilket ansvar skulle du säga att ni själva har att bidra och komma med förslag till beställarna? – Ju tidigare i en process som våra entreprenörer och konsulter får komma in, desto mer kan vi vara med och bidra med kunskap och erfarenhet. Det kan gälla logistiklösningar, svinn och restmaterial eller att använda mer digitala lösningar. Sedan jobbar vi som branschorganisation också mot beställarna med att lära dem att ställa krav. Precis som andra branscher har byggsektorn en färdplan för ett fossilfritt Sverige. Där ingår också mycket riktigt materialåtervinning och energieffektiviseringar. – Vi är tydliga med att 50 procent av de mål vi har fram till 2045 kan nås redan till 2030, med befintlig teknik. Men då behöver hela vår bransch förstå vilken viktig roll vi har i klimatomställningen. Just nu känns det oerhört positivt. Det är många som lyfter armen och vill vara med. Några veckor senare ordnar Svenskt Näringsliv seminarium i kring just kapacitetsbristen i elnätet och i panelen deltar Catharina Elmsäter-Svärd som företrädare för byggindustrin, tillsammans med branschrepresentanter från bland annat Vattenfall och Ellevio. – Det blir tydligt att till exempel den långa tillståndsgivningen är ett gemensamt problem för oss alla, säger hon. Allt fler verkar alltså engageras i elnätsfrågan. Och Catharina Elmsäter-Svärd är efter seminariet tydlig med vem av dessa aktörer som har den viktigaste rollen att spela: – Samordningen mellan myndigheter, kommun och näringsliv behöver effektiviseras. Vem som har det yttersta ansvaret? Det måste ligga på statlig nivå. DEN SVENSKA BYGGINDUSTRIN Sveriges Byggindustrier har 3 600 medlemsföretag, och totalt arbetar 350 000 människor i bygg- och anläggningsbranschen. Den svenska byggindustrin omsätter ungefär 500 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar drygt 10 procent av BNP. Totalt sett är det svenska fastighetsbeståndet värt ungefär cirka 5 000 miljarder kronor. Till det tillkommer värdet av infrastruktur. Sammanlagt står allt det som är byggt i landet i – hus, vägar, järnvägar och så vidare – för ungefär halva nationalförmögenheten. De senaste åren har byggbranschen genomgått ett historiskt uppsving och bygginvesteringarnas andel av BNP är idag den högsta på 30 år. TIDNINGEN ENERGI NR 1 2020 17 FOTO: HENRY COHEN