Tidningen Energi 1
Utrikes EU höjer klimatmålen KLIMAT EU:s klimatmå
l höjs från 40 till 50–55 procent. Dessutom införs det en klimatlag för att nå nettonollutsläpp till 2050. Partier med en grön agenda gjorde stora framsteg i EUparlamentsvalet under våren 2019. Liknande vindar tycktes blåsa i juli, när Ursula Von Der Leyen valdes till ny ordförande för EUkommissionen och kort därefter presenterade överraskande ambitiösa klimat förslag. Den nya kommissionen presenterade den 11 december sin färdplan ”den europeiska gröna given” (European Green Deal). – Den var omfattande och innehåller närmare 50 olika initiativ på klimat och hållbarhetsområdet, säger Daniel Wennick, chef för Energiföretagens Brysselkontor. En viktig del är att klimatmålet för växthusgaser fram till 2030 höjs från 40 procent till 50–55 procent. Dessutom införs en klimatlag för att nå nettonollutsläpp för växthusgaser till 2050, som ska presenteras i mars. Vidare ska ett förslag för att revidera unionens energiskattedirektiv läggas fram i juni nästa år, parallellt med en mekanism för koldioxidtullar. – Sådana tullar innebär att viss import till EU från länder utanför unionen som har stora utsläpp, exempelvis för att de inte följer Parisavtalet, kan beläggas med tariffer. Han tillägger att kommissionen avser att minska den fria tilldelningen av utsläppsrätter åt flyget och samtidigt få in sjöfartsnäringen i det systemet. Just handeln med utsläppsrätter (så kallade ETS:er) är överlag en mekanism som Daniel Wennick tror kommer spela en viktig roll i att realisera unionens mål. Ny klimatfond för omställning Nyligen presenterade EUkommissionen också en ny klimatanpassningsfond, som föreslås få 7,5 miljarder euro mellan 2021 och 2027. Fonden ska stötta energiomställningen i regioner och områden med högt kolberoende. Dels i form av investeringar i nya energikällor, dels genom arbetsmarknadsinsatser för invånare som blir av med jobben. Fonden riktas främst mot östliga medlemsländer som Polen, Tjeckien, Rumänien Grekland och Tyskland. – Energiföretagens systerorganisation i Polen ser bilEUkommissionens nya ordförande Ursula Von Der Leyen presenterade sin gröna färdplan i december. dandet av den här fonden som deras allra viktigaste fråga, säger Daniel Wennick. Ett viktigt motiv för EU:s del är att minska det motstånd som unionens östeuropeiska medlemsländer brukar ha mot skärpta klimatåtgärder. Tyskland lämnar kolet i marken KOLKRAFT 40 miljarder euro sätter punkt för tysk kolkraft med slutdatum senast 2038. Därmed undanröjs ett av de sista stora hindren för energiomställning i Europas största ekonomi. Efter långa och hårda förhandlingar har Tysklands regering kommit överens med 48 NR 1 2020 TIDNINGEN ENERGI landets brunkolsproducerande delstater SaxenAnhalt, Saxen, NordheinWestfalen och Brandenburg om att fasa ut kolkraften senast 2038. Som kompensation får delstaterna minst 40 miljarder euro fram till 2030. Miljardkompensationer Dessutom kompenserar regeringen kraftbolag som stänger sina kolkraftverk och kolgruvor i förtid med totalt 4,35 miljarder euro. Av dessa får RWE, som börjar stänga ned kraftverk redan i år, 2,6 miljarder euro för att stänga kolgruvor i förtid. Det är betydligt bättre än när Tyskland beslutade om nedläggning av kärnkraften i förtid, då mycket lite kompensation utgick. RWE räknar med att notan landar på 3,5 mil jarder euro. Ersätts med förnybar el och gas Kol står för cirka en tredjedel av Tysklands elproduktion, varav mer än hälften utgörs av brunkolen, som har högre koldioxidutsläpp än stenkol. Kolkraften ska ersättas med förnybar el och gas. CARL JOHAN LILJEGREN Fondens finansiella stöd lär få sådant motstånd att minska, om än inte försvinna, och förutsättningarna för EU att driva igenom mer ambitiös miljöpolitik lär i så fall förbättras, enligt Daniel Wennick. LINUS OLIN