Tidningen Energi 1
HALLÅ DÄR! SVANTE AXELSSON, nationell samordnare
för Fossilfritt Sverige 6 CENTRALA PUNKTER I FÄRDPLAN EL G Korta tillståndsprocesserna för elnät, elproduktion och elektrifiering. Anpassa Miljöbalken till klimatmålen och tillsätt mer resurser till prövningsmyndigheter. G Ge Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en elnätsplan på nationell och nordisk nivå i samarbete med andra samhälleliga aktörer. G Tillsätt en utredning som får i uppdrag att ta fram en hållbar, förutsägbar och långsiktig elnätsreglering. G Ta fram en sammanhållen strategi med långsiktiga och teknikneutrala villkor för fjärrvärme och kraftvärme. G Utred hur dagens elmarknadsmodell kan utvecklas genom att ett mål för leveranssäkerhet införs och en modell för marknadsmässig prissättning av alla stödtjänster genomförs. G Ge långsiktigt stöd till nya tekniker som är centrala för klimatmålet, till exempel avskiljning och lagring av koldioxid vid biobränsle- och avfallsförbränning. ”Färdplan el visar att elbranschen är beredd” kallaste dagarna och är en förutsättning för att klara både kapaciteten i elnätet i våra städer och toppeffekten i Sverige. Vi vill ha en sammanhållen strategi med långsiktiga och stabila villkor som värnar den viktiga växelverkan mellan el, fjärrvärme och fjärrkyla, säger Per Holm. Omställningen till klimatneutralitet medför kraftiga investeringar. Elnäten behöver byggas ut och förnyas, och majoriteten av dagens elproduktion måste förnyas eller ersättas innan 2045. Totalt handlar det om investeringar på cirka 500 miljarder kronor i elnät och 600 miljarder kronor i elproduktion. Den politiska debatten har ju handlat mycket om kärnkraft på sistone – hur ser ni på den frågan? – Kärnkraften är en planerbar produktionskälla som kommer att ha en viktig roll i energisystemet under överskådlig tid. Men det blir marknaden som får avgöra hur elproduktionen blir i framtiden. Vi hoppas kunna bredda debatten genom den här färdplanen, säger Per Holm. Positiva kommentarer Färdplan el togs emot positivt av de flesta aktörer på plats. Till exempel av Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe: – Det känns rätt med ett helhetsgrepp. Tillståndsprocesserna är dock en utmaning. Det kan vara svårt att hitta ett alexanderhugg för att kapa dem. Det är nog många bäckar små som gäller. Även Lina Håkansdotter, chef för Hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, berömde rapporten, men lyfte upp vikten av att analysera ekonomin: – Man skulle behöva borra mer i konkurrenskraften. Hur mycket får omställningen kosta och vad innebär olika vägval för konkurrenskraften? JOHAN WICKSTRÖM I januari fick du ta emot Färdplan el – den fjortonde i ordningen. Vad tycker du om elbranschens färdplan? – Jag tycker att den är bra, den fokuserar på de viktiga frågorna. Den lyfter upp nätkapacitet, effekttoppar och behovet av breda överenskommelser. Den visar att elbranschen är beredd och den synkar väldigt väl med övriga färdplaner, som ju till stor del bygger på elektrifiering. Elbranschen är lite av hjärtat i omställningen. Hur går arbetet med övriga färdplaner? – Nu har 14 färdplaner kommit in, det blir 7 till i vår. Det är hoppfullt att branscherna kan visa hur de kan bli klimatneutrala. Det gör de inte med rynkade pannor, utan de inser att det är nödvändigt för deras konkurrenskraft i framtiden. Och det är viktigt att betona att detta är en utvecklingsresa och en affärsidé för hela Sverige: vi ska bli världens första fossilfria land. I höstas släppte ni 27 skarpa förslag till regeringen utifrån de färdplaner som kommit in – har ni fått gehör för dem? – Flera tidigare förslag har redan genomförts, till exempel CCS-utredningen, elektrifieringskommissionen och att Klimatlivet förstärks. Regeringen har tagit emot våra förslag med gott humör – nu hoppas jag att det blir leverans på övriga bitar också. Vad blir nästa steg för Fossilfritt Sverige när alla rapporter är inne? – Vi har mandat fram till december. Under året kommer vi att förtydliga vissa delar, till exempel kring bioekonomi. Hur ska vi använda biobränsle på det mest effektiva sättet – till flyget eller till värme? Vi ska kombinera ett underifrånperspektiv med ett mer tekniskt och akademiskt spår. Sedan gäller det så klart att fortsätta aktivera planerna – och mycket ligger nu på branscherna själva. De har ändå lovat en hel del. JOHAN WICKSTRÖM TIDNINGEN ENERGI NR 1 2020 9 FOTO: SHUTTERSTOCK FOTO: FREDRIK HJERLING