Advokaten 1
Reportage Stockholm Human Rights Award makt eller
ökat välstånd för en stat, som till exempel humana värderingar, eller R2P, alltså ett lands skyldighet att skydda sin befolkning och stoppa folkmord, som i Syrien, då blir svaret nej. – En stat kan gå med i WTO eftersom det handlar om det gemensammas bästa och bidrar till ett ökat välstånd. Men gör vi detsamma för att bidra till det bästa för människan. Då blir svaret nej! Det var inte ett positivt perspektiv? – Det är inte fråga om att ha ett optimistiskt eller pessimistiskt perspektiv utan om att ha ett realistiskt perspektiv på saker och ting. Vi som arbetar för mänskliga rättigheter behöver vara realistiska och uppmärksamma riskerna som vi ser. Det är endast genom att göra det som vi kan utveckla strategier som är nödvändiga för att motverka den negativa utvecklingen. enligt bassiouni krävs flera strategier och inom respektive strategi ett flertal taktiker för att vända den negativa utvecklingen på MR-området. För olika samhällen krävs olika strategier för att påverka regeringarna att agera för globala miljöfrågor. Det behövs samma typ av strategier med olika taktiker för att tvinga regeringarna att bättre kontrollera de multinationella företagen, särskilt på energiområdet, GMOområdet och det finansiella området eftersom det är dessa tre områden som påverkar människor mest. När det gäller den internationella straffrättens område så menar Bassiouni att strategin bör vara att domesticera och nationalisera den, inte internationalisera den. Det handlar om att hjälpa stater att i det nationella rättssystemet införa en större förståelse för den internationella straffrätten så att de nationella systemen börjar ta på sig sitt kompletterande ansvar och lär sig att ta sig an åtal på en nationell nivå. som kommer att få utbrott, säger Bassiouni. Det är en pågående process som bottnar i att de arabiska samhällena måste komma ikapp i fråga om humanitär, social och ekonomisk utveckling. Länderna släpar efter omvärlden många år som en följd av att de gick från att vara kolonier till att bli militärdiktaturer eller monarkidiktaturer. De har varit underkuvade i åratal vilket har resulterat i stora underskott i den humanitära, sociala och ekonomiska utvecklingen. – Det räcker inte med en revolution eller regimbyte för att de här länderna ska komma i fatt. Det tar tid för dem. Arabvärlden lär fortsätta att plågas av stor oreda under många år; ända tills dess länderna har gått igenom den här evolutionära processen och är i kapp, sammanfattar han dagens situation. när det gäller sin egentliga hemvist i världen säger Bassiouni att han har bassiouni förutsåg redan 1973 i boken ”Storm over the Arab world – a people in revolution” dagens våldsamma och blodiga utveckling i arabvärlden. I boken utvecklade han en teori som går ut på att arabvärlden befinner sig i en historisk revolution som skulle utvecklas under ett antal kommande år. Varje enskilt arabiskt land har sin egen karaktär, historia och sin egen revolution. Den analogi som Bassiouni gör är att tänka sig ett seismiskt landskap där det inte finns en utan flera vulkaner som får olika utbrott vid olika tidpunkter och med olika styrka. – Det handlar om de egyptiska, tunisiska, jemenitiska, syriska vulkanerna och vem vet i morgon vilka vulkaner M. Cherif Bassiouni och Anne Ramberg, i samband med att Bassiouni besökte Advokatsamfundet. multipla lager av identiteter. – Lyckligtvis har jag aldrig känt att de är inkonsekventa. Jag känner mig väldigt amerikansk i frågor som handlar om pragmatism, disciplin och praktikaliteter. Jag känner också mig väldigt europeisk, framförallt fransk eftersom det var i Frankrike jag fick min utbildning. Som en följd av att jag föddes och växte upp i Egypten och är muslim känner jag att spiritualiteten och mitt kulturella intresse kommer från den källan, säger han och tillägger: – I grunden känner jag, och det är NÄSTA SIDA Bilder från SHRAceremonin en stark religiös övertygelse, att vi alla är en del av samma mänsklighet. Vi är alla Guds barn, säger Bassiouni som menar att inom oss har vi alla kulturella skillnader. – Jag kan känna mig svensk i ett avseende och samtidigt afrikansk i ett annat. Vi är alla delar av samma familj, mänskligheten. n erkännas som en krigsförbrytelse efter de övergrepp som ägde rum i Bosnien i början av 1990-talet är till stor del M. Cherif Bassiounis förtjänst. Bassiouni har under åren också försökt att skapa fred i Mellanöstern. Advokaten Nr 1 • 2014 Som rådgivare åt den dåvarande egyptiske presidenten Anwar Sadat var han en av arkitekterna bakom 1978 års avtal i Camp David om fred mellan Egypten och Israel. På senare år har han stött 2010 års initiativ att bryta Israels flottblockad mot Gaza och 2011 utsågs han av kungen av Bahrain till ordförande i en kommission (den så kallade Bassiounikommissionen) med uppgift att undersöka orsakerna till och omfattningen av de våldsamheter som ägde rum i Bahrain i februari och mars 2011. I sin rapport riktar kommissionen kritik mot säkerhetsstyrkornas bruk av tortyr och överdrivet våld. I den pågående konflikten i Syrien har M. Cherif Bassiouni försökt få FN att tillsätta en kommission för insamling av bevis för förekomsten av krigsförbrytelser, för att bereda marken för framtida rättegångar. 19