Advokaten 1
Reportage Digitala bevis vis för hur fel det kan
bli när tekniska utsagor leder till mänskliga bedömningar av trovärdighet till exempel. – Polisen sa att filmen inte fanns. Det innebar ju egentligen bara att de inte kunde återskapa den med sina verktyg. Men i juridiken kan det tolkas som att den som säger att det finns någonting som man inte hittar, han ljuger, säger Michael Nylén. man kan naturligtvis fråga sig varför konsultföretaget lyckas när polisen går bet. Har polisen sämre verktyg? Ja, i någon mån är det så, svarar Nylén. – Polisen köper de produkter som finns på marknaden. Vi köper samma produkter. Men eftersom vi lever på att återskapa data så har vi en egen utvecklingsorganisation som tar fram egna verktyg åt oss för att kunna göra det. De är i vissa fall bättre, förklarar Michael Nylén. n förklara digitala bevis – Polisen är skicklig på att göra egna utredningar. Men vad man får fram beror också på vad man tycker är relevant. Polisen har ju sina frågeställningar som styr, konstaterar Björn Hurtig. Precis som Henrik Bengtsson pekar Björn Hurtig på risken för obalans i processen när ena sidan har större tillgång till digitala bevis än den andra. Hans motpart, åklagaren, har hela polisväsendet och deras forensiska resurser bakom sig. Just därför är det ibland viktigt att låta göra egna utredningar. Problemet är att den advokat som gör det inte alltid kan vara säker på att få ersättning för sina extrakostnader. – Gör man utredningar som leder någon vart får man som regel betalt för dem. Om man inte får rätt däremot, är det risk för att man inte får ersättning. Man får försöka lösa det. Klienten kan ju, om han har pengar, betala för experten. Om han inte har det, så står man där med lång näsa. Men vad ska man göra? Man kan ju inte bara strunta i att utreda. Det är en svår situation, och kanske borde Advokaten Nr 1 • 2014 man se över reglerna för det här, säger Björn Hurtig. De svenska domstolarna har emelBjörn Hurtig. lanåt fått kritik för att de inte förstår tekniken tillräckligt för att värdera digitala bevis. Henrik Bengtsson tycker att kritiken är lite orättvis. Domare kan omöjligt ha expertkunskaper inom alla de områden de är satta att bedöma, påpekar han. – Jag tycker att domstolarna generellt är duktiga att ta till sig ny teknik. Men visst är det en pedagogisk utmaning för mig som advokat att förklara bevisen, säger Bengtsson. Också Magnus Tonell betonar advokaternas ansvar för att förklara bevisen, och vid behov höra experterna bakom dem. björn hurtig anser att domstolarna många gånger ställs inför en närmast omöjlig uppgift när man ska värdera digitala bevis. – Domstolarna förstår inte alltid skillnaden mellan att det inte finns ett material och att polisen inte kunnat hitta det med sina verktyg. Det förstår ju i princip ingen som inte är tekniker. Och det här problemet gäller inte bara IT, utan alla expertutlåtanden, som från rättsmedicinare. Det kan vara livsfarligt att bara läsa intyget och inte höra själva experten i rätten. Experten kan ju förklara den här skillnaden, poängterar han. Frågan är om vi i framtiden får se allt fler IT-forensiska utredningar beställda av advokater. Ja, Björn Hurtig är i alla fall övertygad om det. – Man ska naturligtvis inte göra utredningar för sakens egen skull. Men åklagare och polis styrs av sina hypoteser, och då är det lätt att missa saker. Den stora ojämlikheten i resurser mellan parterna kräver aktivare advokater, säger han. Och Magnus Tonell tror att vi kommer att få se allt mer digital bevisning och egna undersökningar också på den civilrättsliga sidan i framtiden. – Värdet av företagshemligheterna blir större och större, inte minst när immateriella tillgångar står för en allt större del av företagens värden, säger han. n 25 Det är svårt att radera data. I den här uppbrända datorn lyckades man återskapa ett hundra procent av innehållet.