Advokaten 1
Gästkrönika GÄSTKRÖNIKÖR ANDERS DANIELSSON Vi bef
inner oss återigen vid en tidpunkt för en tid sedan gick FN:s flyktingkommissarie António Guterres och jag ut i ett gemensamt uttalande där vi vädjade till det internationella samfundet att göra allvar av sina löften om internationell solidaritet i respons på den syriska flyktingkrisen. I uttalandet, som publicerades nationellt och internationellt (DN Debatt 6 december 2013/ IPS News), uppmanas fler länder att svara upp mot det stora behovet av delat ansvar med värdländerna i Mellanöstern. Närmare 2,3 miljoner syrier befinner sig på flykt i regionen. Det räcker inte att endast två länder tar emot två tredjedelar av alla syriska asylsökande inom EU. De två länder som tagit emot överlägset flest är Sverige och Tyskland. Fler medlemsstater måste inrätta skyddssystem motsvarande dem i Sverige och Tyskland. Eller i mer konkreta ordalag: börja bevilja permanent uppehållstillstånd, underlätta familjeåterförening och erbjuda humanitärt skydd eller vidarebosättning. i en tid med flera pågående konflikter kommer ständigt nya appeller. Vad som må vara en fotnot i det stora hela är likväl ett inspel utan tidigare motsvarighet – förenandet av UNHCR:s och Migrationsverkets röster i en gemensam uppmaning till omvärlden. Det är en markör som manar till eftertanke. Vi bör påminna oss om att de vägval vi nu gör formar vår framtid. Inom migrations- och asylområdet finns en rad milstolpar, såväl nationellt som på EU-nivå. Den nya svenska instans- och processordningen för utlänningsärenden som trädde i kraft 2006 hör otvivelaktigt till dessa. Sista byggstenen i det nya gemensamma europeiska asylsystemet som kom på plats så sent som i juni 2013 markerar likaså en viktig inledning till ett nytt skede. Till de mer sentida exemplen hör också Migrationsverkets rättsliga ställningstagande från september 2013. Med beslutet att ge syriska asylsökande permanent uppehållstillstånd följer vi långvarig praxis. På samma självklara sätt som Sverige möter upp till dagens situation, mötte vi upp till flyktingströmmarna på 70- och 80-talen i spåren av diktaturens Chile, krigen mellan Iran och Irak och efterföljande årtionden 26 präglade av Jugoslaviens sönderfall och konflikten i Irak. I snart femtio år har Sverige visat prov på beredskapen och förmågan att finna konkreta och fungerande lösningar för att människors rättmätiga behov av skydd ska tillgodoses. Vid varje kulminerande kurva i statistiken har också röster i samhällsdebatten värderat och betygsatt Sveriges mottagande på skalan från förtjänstfullt till ansvarslöst. Andra har tyckt det har varit i underkant. Någonstans mellan ytterlighetens röster återkommer frågan i en eller annan form, och i mer eller mindre uttalade ordalag. Varför ska Sverige ta så stort ansvar? Senast i versionen: Varför ger Sverige syrier permanent uppehållstillstånd? Svaret är naturligtvis att vi är skyldiga att ge skydd åt dem som riskerar sitt liv och sin frihet. De människor som flytt från Syrien har gjort det för att överleva. Vare sig om destinationen är Sverige, Tyskland eller övriga Europa är orsaken densamma: att de har gett sig av för att de inte kan vara kvar i regionen där de befinner sig eller återvända till Syrien utan att riskera livet. I förarbetena till utlänningslagen förklaras varför permanent uppehållstillstånd ska ges. Det ger en möjlighet att etablera sig och att bidra till samhället i motsats till att endast förvaras under den tid en långdragen konflikt pågår. Dessutom möjliggör permanent uppehållstillstånd familjeåterförening vilket i sin tur motverkar människosmuggling. Familjemedlemmarna får därigenom en legal väg in i Europa. Att människor tvingas lägga sina liv i människosmugglares händer får till följd att många mister sina liv under flyktförsöken. Det är en konsekvens av att det inte finns några reguljära inresevägar för asylsökande. Det är i sin tur en verklighet som Migrationsverket och UNHCR försöker påverka genom att förmå fler länder att ta emot kvotflyktingar, vilket säkerställer att de mest utsatta når Europa på en säker och trygg väg. FN har bett Migrationsverket om draghjälp i arbetet med att undsätta syriska flyktingar genom vidarebosättning. På uppdrag av UNHCR leder Sverige och Migrationsverket en internationell arbetsgrupp för vidarebosättningen av 30 000 flyktingar som befinner sig i Syriens grannländer. Målet är att några Advokaten Nr 1 • 2014