Advokaten 1
Fokus Tvångsomhändertagande ringar där barnets bä
sta i allt större utsträckning betonats och där barnets position i den juridiska processen stärkts. FN:s barnkonvention från 1989 har haft stor betydelse för denna utveckling. En av de viktigaste förändringarna kom 1999 då barnet fick rätt till eget offentligt biträde som automatiskt blir ställföreträdare för barn under 15 år. Det skapade en mycket starkare och mer självständig position för barnet. År 2003 implementerades principen om barnets bästa i LVU 1 §, vilket var en direkt implementering av barnkonventionens artikel 12. Dessutom förstärktes rätten att komma till tals i LVU 1 §, vilket var en ytterligare förstärkning av barnets position. FÖRÅLDRAD LAGSTIFTNING I dag har vi när det gäller 3 §, alltså eget-beteende-problematiken, en lag som är lite föråldrad och som bättre överensstämmer med hur man såg på ungdomar för 20–30 år sedan. Det får bland annat till följd att det är svårt att fånga upp flickor med beteendeproblematik. – Vi har en lag som är skriven för och där praxis har utvecklats med fokus på unga män med missbruk eller kriminellt beteende. Lagen är inte så könsneutral som den skulle behöva vara. I dag ser vi att flickor beter sig som pojkar och pojkar beter sig som flickor i traditionell bemärkelse i större utsträckning. I dag är vi mer medvetna om att flickor till exempel missbrukar på ett annat sätt och de är oftare våldsamma och kriminella, säger Anna Kaldal. En annan svår fråga, som hon tar upp, är hur samhället ska hjälpa barn i gränslandet mellan psykiatrisk och social problematik. I dag vet forskarna att en bakomliggande orsak till en beteendestörning kan vara en neuropsykiatrisk diagnos som kan leda till missbruk, ett aggressivt beteende eller någon form av självmedicinering. Frågan är då om samhället ska hjälpa barnen med stöd i LVU eller ett psykiatriskt tvångsomhändertagande. – Vi har två avgöranden från VIKTIGASTE PRINCIPERNA I FN:S BARNKONVENTION Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna: artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. ende. Det här är nya grupper, som förstås alltid har funnits, men vars problematik har identifierats, vilket gör att de inte riktigt passar in i LVU-lagstiftningen. Anna Kaldal tar också upp en annan grupp som lagen inte är anpassad för. Det handlar om flickor med hedersrelaterad problematik, som har ökat i antal under senare år. – Hedersproblematiken innebär ytterst svåra dilemman ”Man kan alltid hitta några enstaka mål med hemskheter i, men det som är allvarligt är att vi omhändertar väldigt eftersom det är familjer som på många sätt fungerar bra, säger Anna Kaldal. Det är ekonomiskt ordnade förhållanden och barnen går i skolan, men där finns barn som lever under väldigt svåra förhållanden. Då blir det svårt att identifiera dem och använda LVU-lagstiftningen i en familjekontext som ser helt annorlunda ut. Barnen lever under svåra förhållanden men en del av dem vill ändå vara kvar hemma och barn som tvångsomhändertas rymmer hem gång på gång trots att de verkligen lever under hot i hemmet. Magnus Åhammar, rådman många barn i Sverige. Har vi en annan norm efterHögsta förvaltningsdomstolen som tyckte att beteendeproblematiken gick att koppla direkt till den neuropsykiatriska diagnosen och att det därför handlade mer om en psykiatrisk problematik varför LVU inte kunde tillämpas. Men det är en svår gränsdragningsfråga och unga med vårdbehov riskerar att falla mellan stolarna. Det är en av de frågor som är under utredning på Regeringskansliet. Den här frågan gäller också flickor med självskadebeteAdvokaten Nr 1 • 2014 som vi har så många barn som är omhändertagna?” Ghita Hadding Wiberg vid Förvaltningsrätten i Stockholm med lång erfarenhet av LVU-mål, har sett en förändring i LVU-målen de senaste åren. – Det är lite andra frågeställningar i dag, säger han. Tidigare var traditionella sociala frågor med missbruk och kriminalitet mer dominerande. Nu kommer de neuropsykiatriska diagnoserna in i många mål och de hade jag inte sett för tio eller femton år sedan. Det har också dykt upp hedersrelaterade frågor som vi inte har haft tidigare. Advokat Lena Isaksson, som har lång erfarenhet av LVU-mål, ser också ett mönster med barn som har psykisk ohälsa. 33 »