Advokaten 1
Fokus Tvångsomhändertagande – Det krävs ett annat
tänk hos socialmyndigheterna, säger Ghita Hadding Wiberg. Jag skulle gärna se att de försöker ha mer samtal, möten och förslag om vad man kan göra på hemmaplan innan man omhändertar. Jag tycker det borde finnas resurser och möjligheter att ha fler insatser i hemmet. Man gör det på vissa ställen men alldeles för sällan. – Minsta ingripandets princip gäller och kunskapen om att separationer mellan barn och föräldrar generellt har allvarliga konsekvenser innebär att satsningar på barn i samhället blir viktiga, säger Anna Hollander. Det gäller satsningar på skolan, förskolan, fritidsaktiviteter, hälsooch sjukvården, men också insatser som kan hjälpa barn och föräldrar i individuella fall. Detta mot bakgrund av de entydiga kunskaper som finns om att det är socialt utsatta föräldrars barn som får sina barn omhändertagna. STATEN SNÅLAR PÅ RÄTTSSÄKERHETEN De offentliga biträdena spelar en viktig roll för rättssäkerheten i LVU-målen. Biträdena ska tillvarata sin klients intressen och ge råd och stöd under processen. För barn under 15 år är biträdet även barnets ställföreträdare och ska självständigt företräda barnet. Ghita Hadding Wiberg anser förklaringarna till att de offentliga biträdena i de allra flesta fall bifaller socialnämndens ansökan om tvångsvård. – I de fall de inte gör det händer det oftare att förvalt”Gör biträdet sitt jobb tror jag att rättssäkergöra sitt jobb, men jag heten kan upprätthållas. För att kunna göra det måste man få tid att upplever inte att det är svårt att få betalt för nedlagt arbete.” Lena Isaksson att det svåraste med LVU-målen är när man är ställföreträdare för barn under 15 år och själv måste skapa sig en uppfattning om vad som är bäst för barnet. Ska barnet vara omhändertaget, kan det bo hos sina föräldrar eller går det att hitta en annan lösning? – Där kan mina ord väga väldigt tungt om jag förordar att barnet ska omhändertas eller inte. Det ställer höga krav på den som företräder barn, säger hon. Ett av de största problemen med LVU-målen är enligt henne att biträdena inte alltid får tillräckligt med tid för att göra ett bra jobb. Det kan skapa en rättslig obalans när de berörda inte ges samma möjlighet som socialtjänsten att föra fram sina argument. – Rättssäkerheten kan komma på skam på så sätt att socialtjänsten har en hel apparat för att göra en utredning, säger hon. Sedan ska föräldrarna bemöta det i en förhandling och rent krasst får vi som offentliga biträden inte lägga ner speciellt mycket arbete, för då får vi skuret i våra kostnadsräkningar. Det leder till att de flesta biträdena inte lägger ner det arbete som de skulle vilja göra för att kunna tillvarata klientens intresse fullt ut. Anna Hollander menar att tidsbristen kan vara en av Advokaten Nr 1 • 2014 ningsrätten inte heller bifaller socialnämndens ansökan, så det offentliga biträdets bedömning och granskning av socialtjänstens utredning har stor betydelse, säger hon. Många offentliga biträden lägger ner mycket jobb i de här målen, men det är förvaltningsrätten som fattar beslut om de ska få betalt för den tid som de har lagt ner. Offentliga biträdena klagar inte sällan över förvaltningsrättens beslut. Det påverkar hur mycket tid offentliga biträden kan lägga på att kritiskt granska utredningen och utforma en annan uppfattning än socialnämnden. Enligt officialprincipen är det domstolen som ska se till att målet är så utrett som dess beskaffenhet kräver, men det är sällan de kräver komplettering av utredningar. Advokaten Lena Isaksson anser också att biträdet måste få tid att göra sitt jobb, men hon har en annan uppfattning än Ghita Hadding Wiberg och Anna Hollander beträffande ersättningen. – När det gäller rättssäkerheten är mycket upp till oss biträden att se till att den efterlevs. Vi måste vara aktiva! Gör biträdet sitt jobb tror jag att rättssäkerheten kan upprätthållas. För att kunna göra det måste man få tid att göra sitt jobb, men jag upplever inte att det är svårt att få betalt för nedlagt arbete, säger Lena Isaksson. UNGA OERFARNA JURISTER Har biträdena tillräcklig erfarenhet för att kunna göra ett bra jobb? Lena Isaksson och Ghita Hadding Wiberg upplever att ställföreträdarna för barn alltför ofta är unga oerfarna jurister. – Många gånger förordnas yngre jurister som ställföreträdare för barn och jag kan tycka att det bör vara den mer erfarna som ska vara det, säger Ghita Hadding Wiberg. Man bör vara erfaren även när man företräder föräldrarna, men där ska föräldrarnas egen uppfattning föras fram och man för bara sin klients talan. Men när man företräder barn under 15 år ställs andra krav på ombudet och då bör det vara en person som har erfarenhet av den här typen av mål och lite mer livserfarenhet. Har du ett oerfaret biträde för barnet går de ofta på socialtjänstens utredning. Docent Anna Kaldal bekräftar att unga jurister ofta får de här uppdragen. – Många av dem som jag träffar när jag är ute på ad37 Lena Isaksson. »