Advokaten 1
Fokus Tvångsomhändertagande » Ghita Hadding Wiber
g beskriver en del som väldigt bra och andra som erbarmligt dåliga: – Vissa utredningar kan jag tycka är bra, men det är oftare jag ser brister i utredningen. De försöker inte belysa förhållandena ur ett bredare perspektiv. Många gånger pratar man kanske inte med personer i familjens närhet och försöker inte bilda sig en vidare bild av familjen. Magnus Åhammar är mer Anna Kaldal. positiv till utredningarna, men även han tar upp brister: – Ibland kan de vara lite pratiga och tugga om saker och ting, men i huvudsak är de bra, säger han. Ibland ser man att de har fokuserat för mycket på brister och tillkortakommanden. De kunde vara mer måna om att lyfta fram saker som fungerar i familjen, så att man kan få en mer fullständig bild. Det är svåra frågor att utreda vad som beror på det ena och vad som beror på det andra. Men jag kan tycka att det också skulle läggas ner mer krut på att ta fram alternativa förklaringar eller ge en bredare bakgrundsinformation. En del av den här pojkens beteende kan gå att förklara med att han borde ha någon medicin för sin ADHD, medan andra delar som att han slåss med sina föräldrar kanske är ett socialt nedbrytande beteende. Anna Hollander är kritisk mot utredningarna. En”Det finns metoder för att intervjua barn, men de använder man inte i sociala mål. brottmål när vi i sociala mål faktiskt ska ta ställning till om barnet ska bo hemma hos mamma eller pappa?” Anna Kaldal Varför ställer vi så höga krav på hur vi talar med barn i ligt henne framgår det inte vilka av barnets behov som bedöms vara avgörande för ett beslut att omhänderta barnet eller hur behoven är relaterade till föräldrarnas brister. Tidigare insatser i hemmet utvärderas sällan i förhållande till sitt syfte trots att familjerna ofta har beviljats olika former av stöd. Misslyckanden relateras till föräldrarna men det finns ofta andra förklaringar. Därför menar Anna Hollander att socialtjänsten egentligen inte bedömer barnets vårdbehov som ska vara avgörande för ett beslut om LVU. – När domstolen ska bestämma om barnet ska placeras utanför hemmet ska olika beslutsstrategier vägas mot varandra, enligt principen om att barnets bästa ska vara avgörande för beslutet, säger Anna Hollander. Det skulle vara positivt om både risken att separera barnet från föräldrarna och risken att barnet stannar kvar relaterats till fakta, omständigheter i utredningen och kunskaper generellt om barn i liknande situationer. I dag görs ofta en sammanfattande bedömning utan redovisning av hur domstolen kommit fram till sina slutsatser. Anna Kaldal menar att utredningarna bryter mot principen om likhet inför lagen: – Utredningarnas kvalitet varierar och vi behöver metodutveckling på att göra goda utredningar om barns siSocialkontorens arbetsmiljö Socialsekreterarnas svåra arbetssituation påverkar LVU-utredningarna. Det menar Titti Fränkel, utvecklingschef på Akademikerförbundet SSR, socionomernas största fackförbund. S 40 ocialsekreterarna har enligt förbundet en tuff arbetssituation som under lång tid förvärrats med hög personalomsättning, stress och hotad rättssäkerhet som följd. – Arbetsbelastningen är för hård. Det är svårt att förena utredningsarbetet med det praktiska ”hands on-arbetet” där man måste åka iväg på akuta ärenden för att skydda eller placera barn. Om man samtidigt har ett antal sådana ärenden är det klart att kvaliteten på skrivandet påverkas. Jag tror inte det går att separera uppgifterna, men man måste ha en gräns för hur hög arbetsbelastningen kan vara, säger Titti Fränkel. Hon berättar att snåla anslag och dålig arbetsmiljö driver erfarna socialsekreterare att sluta vilket förvärrar situationen. – Det är ofta unga och oerfarna socialsekreterare som Advokaten Nr 1 • 2014