SEE 1
8 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SEE
HÅLLBARHETSVECKA ANNONS Klädbranschen i förändring – så kan företag klara omställningen Modebranschen måste bli mer hållbar – men hur kan företagen fortsätta att tjäna pengar samtidigt som konsumtionen måste minska? Det ska den oberoende opinionsbildaren Johanna Leymann försöka svara på under en lunchföreläsning. För att klara de högt ställda klimatmålen måste vi minska vår konsumtion och det kommer att påverka modebranschen menar Johanna Leymann, opinionsbildare, författare och föreläsare inom hållbart mode. – Ett grundläggande problem i dag är konsumtionskulturen. Modeföretagen har byggt en affärsmodell som innebär att de måste sälja stora volymer kläder. Det kräver att vi producerar stora volymer, som i sin tur kräver enorma resurser – till ett allt lägre pris, säger hon. I september gästar Leymann SEE Hållbarhetsvecka i Umeå, där hon kommer ska ge sig i kast med att besvara frågan hur modebranschen ska överleva samtidigt som konsumtionen måste minska. – Vi måste helt enkelt minska volymerna och företagen kommer att behöva tjäna pengar på ett annat sätt. Att bredda sitt erbjudande är en av många, viktiga faktorer för att klara omställningen, enligt Johanna Leymann: Kom på lunchföreläsning med Johanna Leymann När: 21 september, mellan klockan 12.00 och 13.00. Var: Återbruksgallerian Revolt, en trappa ned i MVG i Umeå. FOTO: LINNÉA JONASSON BERNHOLM Föreläsaren Johanna Leymann gästar Umeå i september. Anmäl dig senast 20 september, klockan 12.00 för att få lunch. Anmälan sker till liv.oberg@umea.se, kom ihåg att uppge eventuella allergier. ” Ett grundläggande problem i dag är konsumtionskulturen. – För det första måste vi börja producera bättre produkter. Klädesplagg måste hålla för att användas i många år och av många olika personer. Företag måste kunna tjäna pengar på en produkt fler gånger än bara en gång. Här kommer second hand, reparationsservice, klädvård och uthyrning spela en viktig roll. – Sedan kommer företag att behöva utveckla sin företagsmodell för att hitta alternativa intäktskällor. Naturkompaniet är ett bra exempel på detta: De har lanserat en resebyrå för att kunder ska kunna använda skaljackan eller utrustningen de har köpt. De har ytterligare ett ben att stå på. Det här är ett exempel på att det finns fantastiska affärsmöjligheter för de företag som vågar gå först. Initiativtagare till luncheventet med inspirationsföreläsningen är Umeå kommun. Liv Öberg, projektledare i cirkulär ekonomi förklarar att detta är ett led i kommunens arbete att bli en klimatneutral stad. – Umeå kommun ska vara engagerade i den här förändringen som måste ske och bidra till att cirkulära och hållbara lösningar går att genomföra, säger Liv Öberg. Detta ämne kopplar till de här globala målen: Städade Umeås kust – hittade tonvis med skräp Under sommaren har sex personer städat Umeås kust. Resultatet blev flera ton skräp och bråte. – Det är lika fantastiskt som skrämmande, säger Emma Renström. Strandstädsprojektet, som bedrivits av Umeå kommun och delfinansierats av Naturvårdsverket, hade ett tydligt syfte: Att samla in så mycket skräp som möjligt längs Umeås kustlinje, från Holmön i norr till Norrbyskär i söder. ” Vi har i första hand gjort detta för havets skull, men också för att belysa en problematik. Efter tio veckor, när projektet avslutades, stod det klart att arbetsgruppen, som har bestått av sex personer, samlat in över 6 ton skräp. Projektledaren Emma Renström beskriver resultatet som fantastisk, men också som ett skrämmande uppvaknande: – Arbetsgruppen har verkligen gjort en enorm insats under den här perioden. Samtidigt är det skrämmande att det finns så pass mycket skräp i naturen och att det här bara är toppen av ett isberg. Den mängd vi samlade ihop var endast längs kustlinjen – det tyder på att det finns väldigt mycket skräp kvar i naturen, säger hon. Projektet har även syftat till att öka sysselsättningen hos människor som hamnat utanför arbetsmarknaden, samt att kartlägga det skräp som har hittats. Varje arbetsdag har avslutats med att arbetslaget har sorterat, vägt och kört skräpet till återvinningen. Listan över det skräp som har hittats kan göras lång. Emma Renström nämner fiskenät, bastuaggregat, en gjutjärnsugn och diverse bildelar som några exempel. – Vi har i första hand gjort detta för havets skull, men också för att belysa en problematik – vi måste sluta slänga skräp i naturen. Det krävs en beteendeförändring. Det går inte att ta med sig en matlåda till stranden och sedan gräva över den med sand och tro att den ska försvinna, säger Emma Renström. FOTO: FREDRIK LARSSON Under sommaren har Umeås kust städats. FAKTA Skräpet som hittades i naturen Metall: 3669 kilo. Plast: 1184 kilo. Brännbart: 828 kilo. Glas: 93 kilo. Elskrot: 59 kilo. Kartong: 57 kilo. Papper: 52 kilo. Däck: 170 kilo. Farligt avfall: 20 kilo. Utöver detta hittades även batterier och hushållsavfall som uppmättes till två kilo. Totalt mängd: 6133 kilo. Detta ämne kopplar till de här globala målen: