Nollelva 1
nyttPÅFILM FILMBOXEN Bron - Säsong 1-4 Släpps 26/
3 ”Bron” har varit en av de senaste årens mest populära svenska tv-serier och har även blivit en internationell framgång. Den fjärde och sista säsongen tog slut i februari och redan nu släpps en box med alla fyra säsongerna. Den första säsongen började med att ett mordoffer hittas på Öresundsbron, vilket leder till att den svenska och danska måste samarbeta för att hitta mördaren. I huvudrollen som den svenska polisen Saga Norén på Länskrim i Malmö ser vi Linghemstjejen Sofia Helin, som fått stor uppmärksamhet för sin rolltolkning av Saga med diagnosen Asperger syndrom. (TP) En obekväm uppföljare V.14 Den forna amerikanska vicepresidenten Al Gore fick stor uppmärksamhet (och två Oscars) för sin förra film ”En obekväm sanning” från 2006, där han föreläste om klimathotet. Nu har det gått elva år och det är dags för en uppföljare för att se vad som har hänt. Återigen är formatet dokumentärt och vi får se smältande isar, naturkatastrofer och Al Gore som visar diverse diagram. Nej, det är inte jätteunderhållande men det är viktigt, för oss alla och inte minst för våra makthavare, att se detta och börja ta tag i problemet på allvar. Berättartekniskt utgör klimatkonferensen i Paris 2015 ett slags crescendo, där Gore kämpar med att få med Indien på tåget, men annars känns upplägget ibland lite otydligt. Det hoppas lite hit och dit, men å andra sidan var föregångaren inte heller särkilt raffinerad i sitt berättande. Mycket har blivit värre i världen sedan förra filmen, men mycket går också åt rätt håll. Framförallt gäller det tekniken kring solenergin, som känns som det som kan rädda planeten. Så även om det finns riktigt mörka moln på himlen finns det ändå gott hopp om att solen kan bryta genom - om vi bara bestämmer oss för det. (TP) Mordet på Orientexpressen V.15 Agatha Christies klassiska deckarroman ”Mordet på Orientexpressen” har återigen blivit film, denna gång med Kenneth Branagh som regissör och huvudrollsinnehavare som Hercule Poirot. Och han lyckas faktiskt ta ett nytt grepp på den belgiske detektivens berömda mustascher. Storyn är nog bekant för många: Orientexpressen är på väg från Istanbul till Calais när den plötsligt blir fast i en snöstorm i Alperna. I samma veva sker ett mord på tåget och Poirot tar sig an uppdraget att finna mördaren, som måste vara någon i första klass-vagnen. Filmen har snygga miljöer och snyggt foto men framförallt en stjärnspäckad rollista med namn som Judi Dench, Johnny Depp och Michelle Pfeiffer. Nu känns tyvärr de stora namnen närmast bortkastade, för de är så många och hinner knappt presenteras. Samma sak med ledtrådarna. Idén med pusseldeckare är att publiken ska känna att de själva har möjlighet att lista ut vem mördaren är, men här går allt i sån rasande takt att det är omöjligt att hänga med. Varken rollfigurer eller ledtrådar hinner presenteras ordentligt, vilket gör att man struntar i att engagera sig. Därmed lider ”Mordet på Orientexpressen” av samma problem som de flesta Agatha Christie-filmatiseringar. Hennes böcker är allt för intrikata för att passa i filmformatet, och så är fallet även med denna filmatisering. (TP) FILM polisen TIPSET Atomic Blonde (2017) Är man på rätt humör så finns det få saker som sitter bättre än en riktigt rejäl actionrökare med coola slagsmål, häftiga pang-pang-scener och en hårding i huvudrollen. Och det får man i ”Atomic Blonde”, som för övrigt är en riktigt tuff filmtitel. Själva handlingen är inte jätteunik, utan något vi sett ett antal gånger tidigare. Det är 80-tal, kalla kriget pågår och en agent skickas till ett grådassigt Berlin för att utföra ett hemligt uppdrag i en miljö där ingen går att lita på. En ganska klassisk spionfilm med andra ord. I huvudrollen som den atomblonda agenten ser vi Charlize Theron som kickar röv som om hon aldrig gjort något annat och det är väldigt underhållande att se. Det här är en riktigt fräck actionrulle som kanske inte tillför så mycket nytt till genren men som är skojig att titta på. Dessutom mycket 80-talskänsla genom neonljus och musikval, och bara det är ju ett stort plus i kanten. (TP) Justice League V.13 Världen står än en gång på randen till förintelse och finns det någon räddning i sikte? Denna gång samlar DC Comics ihop ett ”dreamteam” med uppdrag att se till att mänskligheten inte sett solens strålar för sista gången. Ett par för mänskligheten livsfarliga lådor har sedan urminnes tider gömts för ondskan på olika platser på vårt jordklot, där det bevakas av olika superhjältar så att de ej kan föras samman och på så sätt skapa krafter som är starkare än mänskligheten själv och kanske även superhjältarnas styrka. Superhjältarna Batman och Wonder Woman har fått nys om att ärkeskurken Steppenwolf är på jakt efter lådorna och inser att de måste stoppa honom från att ta kontoll över dessa. Men de kommer ej klara det själva utan behöver ha hjälp av sina vänner. De ger sig av för att övertala dem att hjälpa till att rädda världen. De lyckas få Aquaman, The Flash och Cyborg att ansluta sig till dem... men en saknas, nämligen Superman, och han är ju död. Hur ska man få honom till liv? Så tyvärr är detta ytterligare en i raden av superhjältefilmer där man försöker väva samman en mängd lösryckta historier utan lyckas förklara på vilket sätt de hör samman. Tyvärr blir soppan inte bättre av att man stoppar i mer och mer ingredienser i den, snarare tvärtom. Bäst funkar genren med en hjälte och en historia - så se schyssta ”Wonder Woman” i stället. (BN) Solsidan V.12 Efter fem succésäsonger i tv-formatet är det så dags för Solsidan att ta sig an biosalongen. Många är de som försökt att föra över korta sketcher anpassade för tv-program på max trettio minuter till det lite mer långsamma filmtempot där storyn ska hålla för minst en och halv timme. Och hur lyckas då bröderna Herngren med denna uppgift? Jag skulle säga - hyfsat! Filmen tar sin början med att Alex och Anna ska fira jul hemma hos Fredde och Mickan. Det som skulle bli en trevlig stund vännerna emellan raseras av att Anna berättar att paret ska skiljas, hon har träffat en ny man - den äventyrlige hunken David (spelad av Henrik Schyffert). Något som konflikträdde Alex tyckte man kunde vänta med att berätta tills... senare. Detta drar dock en lagom infekterad historia om ängslighet, ytlighet, statusjakt, och alla små egenheter vi rör oss med i vår strävan att synas och finnas i dagens verklighet, framåt. Men vi finner även en uns av vänskap och medmäsklighet, vilket säkert lagts dit för att ge oss lite hopp om att det finns ett liv utanför Solsidan, även om vännernas resa till Torekov endast öppnar dörren på glänt till detta. Trots att bioversionen tappar lite i tempo mot tv-serien och det är i de ”små sketcherna” skratten kommer så är den fortfarande klart sevärd och skildrar träffsäkert dagens relationstrubbel och vardagsproblem. (BN) NOLLELVA 49 KLASSIKERN Mission: Impossible – Ghost Protocol (2011) Under 2010-talet fick plötsligt Mikael Nyqvist en internationell karriär med medverkan i en rad storfilmer, bland annat den fjärde ”Mission: Impossible”rullen. En filmserie känns oftast urvattnad redan vid den första uppföljaren men ”Mission: Impossible – Ghost Protocol” är en actionfilm i absolut toppklass och kanske även den bästa i hela filmserien. Nykvist spelar skurken som planerar att spränga jorden och Tom Cruise är som vanligt hjälten Ethan Hunt. Denna gång får Hunt bland annat rymma från ett fängelse och stjäla hemliga ryska militärhandlingar inifrån Kreml. Det är full fart från början till slut och coola scener staplas på varandra, med både humor och tekniska uppfinningar. Allra bäst är den ikoniska sekvensen när Hunt tvingas klättra på fasaden på 800-metersskrapan Burj Dubai. Det är en omedelbar klassiker som måhända bör undvikas av personer med anlag för svindel, men som är mumma för alla filmälskare. (TP)