Advokaten 1
Nyheter Ökad otrygghet bland svenskarna Under 201
6 uppgav 19 procent av befolkningen att de känner otrygghet i sitt bostadsområde på kvällen. Det är en ökning med 4 procentenheter sedan 2015. Även oro för att utsättas för överfall eller misshandel har ökat jämfört med 2015, från 11 till 15 procent. Det visar Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning (NTU). Bland kvinnorna uppger 31 procent att de känner sig ganska eller mycket otrygga eller att de på grund av otrygghet låter bli att gå ut, att jämföra med 9 procent av männen. Insamlingsstiftelse vill förändra skatteprocessen En nystartad insamlingsstiftelse vill med kostnadsfri juridisk hjälp till privatpersoner och småföretagare förändra skatteprocessen och göra skattemålen mer rättssäkra. Den nya insamlingsstiftelsen Rättvis skatteprocess menar att otydliga regler och bristande enhetlighet gör skatteprocessen rättsosäker och att det i praktiken inte går att driva skattemål utan juristhjälp, eftersom ärendena grundar sig på invecklade regler. – Det finns en strukturell obalans i skattemål såtillvida att staten har enorma resurser, och om den enskilda vill möta upp får man aldrig fullt betalt om man vinner målen, säger Sven-Åke Bergkvist, partner på Mannheimer Swartling och en av initiativtagarna till stiftelsen. Enligt en undersökning som 31 procent av kvinnorna uppgav att de känner sig ganska eller mycket otrygga. Kritik mot förslag att åklagare får förordna I Justitiedepartementets betänkande Häktes- och restriktionsutredningens Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) ges bland annat förslag till begränsningar av häktestider och interimistiskt förordnade genom åklagare av offentliga försvarare för anhållna. Sveriges advokatsamfund tillstyrker flertalet av förslagen i betänkandet, men är kritiskt till förslaget om att åklagare, i avvaktan på rättens beslut, får förordna offentlig försvarare för en misstänkt. Advokatsamfundet menar att det av rättssäkerhetsskäl och processrättsliga grundprinciper är direkt olämpligt att förordnandet ska få göras av åklagare, och skriver: ”Det bör därför säkerställas att offentliga försvarare kan förordnas även utanför kontorstid genom ett särskilt beredskapssystem för förordnanden. I fall detta inte är möjligt får tills vidare förordnanden ske i efterhand av domstolen.” 10 stiftelsen har tagit fram, får den skattskyldige i genomsnitt tillbaka 39 procent av de verkliga kostnader som den skattskyldige har haft i mål där den får helt eller delvis rätt. Sven-Åke Bergkvist menar att det bland annat beror på att domstolarna regelmässigt skär i yrkade advokatarvoden. Sven-Åke Bergkvist berättar att stiftelsen vill hjälpa privatpersoner och småföretagare att ta tillvara sina rättigheter i skatteprocessen. Stiftelsen vill därför kostnadsfritt hjälpa privatpersoner och småföretagare att ta tillvara sina rättigheter i skatteprocessen. Initiativet hoppas kunna driva opinion kring att den som utreds av Skatteverket inte har rätt till hjälp av ett offentligt finansierat ombud och att staten inte står för rättegångskostnaderna om den skattskyldige på samma vis som i civil- eller brottmål. – Dessutom tycker vi att domstolarna dömer fel när det gäller företrädaransvar. I lagen står det att det ska vara grov vårdslöshet men i praktiken har blivit strikt ansvar för obetalade skatteskulder för företrädare. Det är lagstiftarens och domstolsväsendets fel, säger SvenÅke Bergkvist. JP, MA Kalamarksmordet: ”Det här är så fel Den livstidsdömde mördaren Kaj Linna har beviljats resning av Högsta domstolen. Hans privata ombud Thomas Magnusson har tills nu engagerat sig pro bono eftersom han anser att Linna är felaktigt dömd. För drygt tolv år sedan dömdes Kaj Linna till livstids fängelse. Luleå tingsrätt ansåg att han gjort sig skyldig till grovt rån och mord, efter att två bröder på en gård i Kalamark i Norrbotten misshandlats svårt i april samma år – och en av dem avlidit. Hovrätten för övre Norrland fastställde domen 2005. Kaj Linna har hela tiden nekat till anklagelserna och dömdes enbart på ett vittnesmål från en person. Den 29 december 2016, beviljades Kaj Linnas resning av Högsta domstolen, sedan hans privata ombud advokat Thomas Magnusson i sin resningsansökan presenterat en lång nyinspelad film med huvudvittnet i rättegången mot Linna. – Berättelsen han uppger i filmen stämmer inte med vad han tidigare uppgett. Han kan inte ha genomfört den resa han påstår sig ha gjort tillsammans med Kaj Linna. Han har ändrat sina uppgifter på viktiga punkter och lämnat felaktiga uppgifter, säger Thomas Magnusson. Magnusson, som driver en enmansbyrå i Kalmar, har anlitat två erfarna brottsutredare och gjort en egen utredning för att ta fram nya bevis. Resningsansökan innehåller också en jämförelse mellan mordet i Kalamark Advokaten Nr 1 • 2017