Advokaten 1
Världen Advokatgripanden i Turkiet fördöms Sedan
den misslyckade statskuppen i Turkiet i juli 2016 har, enligt Rådet för de europeiska advokatsamfunden, CCBE, omkring 300 advokater och 3000 domare hållits frihetsberövats i Turkiet. I december 2016 fördömde CCBE det pågående angreppet mot rättssäkerheten i Turkiet i ett pressmeddelande. Skotte utsedd till ny ordförande i CCBE Advokat Ruthven Gemmell från Skottland har utsetts till ny ordförande för Rådet för de europeiska advokatsamfunden, CCBE, som företräder fler än en miljon advokater från 45 länder. Gemmell har tidigare varit ordförande för Law Society of Scotland och har varit skotsk representant i Storbritanniens delegation i CCBE sedan 2007. Han efterträder fransmannen Michel Benichou. Antonín Mokrý, Tjeckien, har Ruthven Gemmell. utsetts till 1: e vice ordförande, José de Freitas, Portugal, som 2:e vice ordförande, och Ranko Pelicaric´, Kroatien, som 3:e vice ordförande. Omröstning om dödsstraff i Filippinerna Underhuset i det filippinska parlamentet väntas rösta om ett lagförslag om återinförande av dödsstraff på straffskalan för mord samt handel och innehav av illegala droger. Lagförslaget måste godkännas av underhuset och representanthuset innan presidenten Rodrigo Duterte, som initierat frågan om ett återinförande av dödsstraff, skulle kunna verkställa lagförslaget. Human Rights Watch har i en skrivelse uppmanat det filippinska underhuset att avvisa förslaget om att återinföra dödsstraffet. Sedan 2006 finns inte dödsstraffet på den filippinska straffskalan. 14 Europakonventionen kränktes när svensk byrå inte beviljades talerätt Sverige kränkte artikel 13 i kombination med artikel 8 i Europakonventionen då man inte beviljade Lindstrand Partners Advokatbyrå talerätt i mars 2008, enligt ett avgörande i Europadomstolen. Europadomstolen slog i ett avgörande den 20 december 2016 fast att Sverige kränkt artikel 13 i Europakonventionen om rätt till ett effektivt rättsmedel i kombination med artikel 8 då Lindstrand Partners Advokatbyrå i Stockholm inte gavs talerätt efter att svenska myndigheter genomsökt byrån och i en biträdande jurists bostad beslagtagit en hårddisk och en usb-enhet som tillhörde advokatbyrån. – Det konstareras att en advokatbyrå måste ges talerätt då de anses berörda av tvångsåtgärder. Det kan tyckas vara trivialt, men som lagstiftningen ser ut är det inte självklart. Det är en viktig markering från Europadomstolen då vi konsekvent vägrades talerätt av de svenska förvaltningsdomstolarna, säger – Det är ett stort problem att det inte togs hänsyn till vad det innebär att rikta tvångsåtgärder mot en advokatbyrå som inte omfattas av skatterevision och att det kan finnas material på advokatbyrån och dess enheter som omfattas av advokatsekretess, säger Carl Lindstrand. Carl Lindstrand. Carl Lindstrand, advokat och delägare på byrån. Bakgrunden till domen är att Skatteverket och Kronofogden i mars 2008 vidtog tvångsåtgärder mot två företag. I samband med tvångsåtgärderna genomsöktes advokatbyråns kontor där en biträdande jurist med uppdrag i det ena företagets styrelse arbetade. I juristens hem beslagtogs även en hårddisk och en usb-enhet som tillhörde Lindstrand Partners Advokatbyrå. Lindstrand Partners Advokatbyrå vägrades talerätt i ärendet hos både Förvaltningsrätten i Stockholm och Högsta förvaltningsdomstolen. lindstrand partners Advokatbyrå har begärt att frågan om tillämpligheten av artikel 8 i Europakonventionen ska prövas i Europadomstolens stora kammare. – Min uppfattning är att Europadomstolen inte tagit hänsyn till att både Skatteverket och förvaltningsdomstolen när man ansökte respektive fattade beslut om att rikta tvångsåtgärder mot en advokatbyrå och dess lokaler inte beaktade att byrån är just en advokatbyrå och att särskild försiktighet därför borde ha iakttagits för att säkerställa advokatsekretessen beträffande byråns klienter, säger Carl Lindstrand. EU-rätten förbjuder svenska kraven på datalagring Sveriges krav på datalagring strider mot EU-rätten. Det slår EU-domstolen fast i ett förhandsavgörande den 21 december 2016. Enligt EU-domstolens dom är det inte förenligt med EU-rätten att staten tvingar telebolag att generellt lagra uppgifter om deras kunders nättrafik och telefonsamtal. Däremot är det tillåtet att kräva riktad lagring av uppgifter i syfte att bekämpa grov brottslighet, om lagringen begränsas till vad som är strängt nödvändigt. Det är Kammarrätten i Stockholm som har begärt ett förhandsavgörande om tolkningen av artikel 15.1 i EU:s dataskyddsdirektiv (2002/58/EG) i ett mål mellan Tele 2 och Post- och telestyrelsen (PTS). Målet handlar om ett föreläggande från PTS för Tele 2 att lagra trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter om telebolagets abonnenter och registrerade användare. Enligt EU-domstolens dom innebär lagringen långtgående och synnerligen allvarliga ingrepp i rätten till skydd för integriteten enligt EU:s rättighetsstadga, artiklarna 7 och 8. Sveriges advokatsamfunds generalsekreterare Anne Ramberg kommenterar EU-domstolens avgörande: – EU-domstolen fann redan för några år sedan att datalagringsdirektivet innebär ett omfattande och särskilt allvarligt intrång i den grundläggande rätten till respekt för privatlivet och skydd för personuppgifter, utan att detta intrång begränsats till vad som är strängt nödvändigt. Detta var nästan ordagrant vad Advokatsamfundet redan 2008 skrev i sitt remissvar över förslaget att införa direktivet i svensk rätt. Att lagstiftaren ändå valde att bortse från detta och hävda att svensk lagstiftning var godtagbar är bekymmersamt, säger Anne Ramberg. JP MA Mål nr C-203/15 och C-698/15 Advokaten Nr 1 • 2017