Advokaten 1
Reportage Stockholm Human Rights Award 2016 » och
jämställdhetsarbetet riskerar att drabbas av bakslag. Världen riskerar, enligt henne, att drabbas av betydande bakslag inte minst under USA:s president Donald Trumps ledning. – Jag tror att vi måste inte att det kommer att bli en svår tid de kommande åren. Det här priset får mig att hänge mig ännu mer åt kampen, därför att det är en kamp, säger hon med lika delar beslutsamhet och trotsighet. mary robinson beskriver hur hon sent i sin yrkesgärning blev engagerad i klimatfrågan. Vilket inte var så konstigt eftersom hon arbetade med andra frågor i FN än klimatfrågor. – Vi befann oss i separata silor. Jag ägnade mig åt mänskliga rättigheter, andra delar av FN ägnade sig åt klimatfrågor, konstaterar hon krasst. Hennes uppvaknande började då hon reste i Afrika i tjänsten i början av 2000-talet och träffade representanter för olika lokalbefolkningar som på ett likartat sätt beskrev hur klimatet hade förändrats. Hur de drabbades av allt värre väderklimat med ömsom långa torrperioder, ömsom svåra skyfall och översvämningar. Hur arbetet med att så och skörda grödor blivit omöjligt att planera eftersom naturen ändrat sitt beteende i grunden. Och allra mest drabbades de fattigaste. – De jag träffade sa: ”Vi har inte längre tillgång på mat på det sätt som vi brukade när jag växte upp i min by. Som ordförande i stiftelsen Mary Robinson Foundation – Climate Justice arbetar hon för global rättvisa åt de människor som är mest sårbara för klimatförändringarnas inverkan – de fattiga, de maktlösa och de marginaliserade över hela världen. Organisationen har sitt kontor i Dublin och består förutom av Mary Robinson, som arbetar pro bono, av sex medarbetare och en konsult. Trots den ringa storleken har man lyckats skapa stor uppmärksamhet. – Vi är väldigt ambitiösa för att vara en så liten organisation, kommenterar hon. Mary Robinson berättar att tack vare sin långa yrkeskarriär, där hon tidigare varit såväl president i Irland som FN:s högkommissionär för de mänskliga rättigheterna, fortfarande har hon vissa FN-uppdrag, så har hon ett unikt nätverk. – Vi har tillgång till beslutsfattare och vi försöker använda den möjligheten för att tala för dem som behöver ha den tillgången. 18 ” Jag är full av entusiasm över det arbete som vi gör eftersom vi för upp frågan om klimaträttvisa på agendan och på så sätt hjälper vi dem som påverkas mest av klimatförändringen.” Vi var fattiga men vi hade tillräckligt att äta. Nu är allt så mycket värre.” – Jag förstod att det här hade en enorm påverkan på mänskliga rättigheter, berättar hon. När Mary Robinson insåg kopplingen mellan klimatförändringar och deras negativa effekter på mänskliga rättigheter insåg hon att det här var en fråga om rättvisa. Det ledde henne till att formulera begreppet klimaträttvisa och hon inledde sitt arbete för klimaträttvisa från ett utvecklingsperspektiv. Hon konstaterade det djupt orättvisa i att de människor som är mest sårbara för klimatförändringarnas inverkan är de fattiga, de maktlösa och de marginaliserade över hela världen. Mary Robinson betonar att det är nödvändigt att se klimatfrågan från ett utvecklingsperspektiv. De industrialiserade länderna måste minska sina utsläpp, bli mer energieffektiva, och så snabbt som möjligt övergå till förnybar energi. För länder i utvecklingsområden och framväxande ekonomier, är problemet och utmaningen att växa utan utsläpp. Därför behöver de få tillgång till ren energi. Mary Robinson slår fast att det behövs en global vision för år 2050 som innebär en värld där koldioxidutsläpp ska minskas till noll och där det finns noll fattigdom. – Jag är full av entusiasm över det arbete som vi gör eftersom vi för upp frågan om klimaträttvisa på agendan SÅ ARBETAR MARY ROBINSON FOUNDATION – CLIMATE JUSTICE och på så sätt hjälper vi dem som påverkas mest av klimatförändringen. när mary robinson blickar ut över tillståndet i världen beskriver hon hur det visserligen sker viktiga framsteg på klimatområdet, men samtidigt står världen inför kanske större utmaningar och hot än någonsin. Engagerat berättar hon om stora klimatmöten runt om i världen, och de stora framgångar som hon anser att bland annat Parisavtalet innebär. Hon berättar att tidigare var ”klimatvärlden inte alls jämställdhetsorienterad” men inte minst tack vare hennes arbete har frågan om jämställdhet och klimatarbete kommit att förenas tydligare. Enligt Robinson ser allt fler kopplingen tydligt mellan klimatförändringen och klimaträttvisa. Hon känner sig stärkt av att man har lyckats uppmuntra regeringar att mer på allvar ta in aspekter som mänskliga rättigheter och jämställdhet i klimatarbetet. Det finns en påtaglig och tydlig vilja bland världens ledare i dag om klimatfrågans betydelse för mänskligheten. Hoppfullt konstaterar hon att ett stort antal regeringar har tagit klimatarbetet vidare från en global till en nationell nivå då Parisavtalet implementeras. Och runtom i världen har många städer redan slagit in på en väg som syftar till att göra dem till hållbara städer. Kombinationen civilsamhället, en politisk vilja och näringsliv är mycket slagkraftig i arbetet för att göra världen mer klimaträttvis. Men allt går inte åt rätt håll. Det har hela tiden funnits problem och svårigheter i hennes arbete för ökad klimaträttvisa. Till en början var det ”silosynsättet”. Hos klimatförhandlarna fanns en utbredd uppfattning om att förhandlingarna var komplexa nog som de var. Att då ta in frågor om jämställdhet och inte minst mänskliga rättigheter skulle göra dem än mer komplexa. Fast det synsättet har man kommit förbi, inte minst tack vare att ett stort antal länder nu har förbundit sig att främja och respektera de mänskliga rättigheterna i de klimatåtgärder som man genomför. – Det är oerhört viktigt att implehttp://www.mrfcj.org/ menteringen görs på så sätt att de mänskliga rättigheterna och jämställdhet respekteras. Vi ser i dag Advokaten Nr 1 • 2017