Advokaten 1
Reportage Emil Heijnes stiftelses post doc-stipen
dium » koren blir helt enkelt så omfattande att ytterst få användare greppar dem. – Det finns undersökningar som visar att konsumenterna önskar tydlig information om vad de får och inte får göra. Samtidigt förstår de inte den information som de faktiskt ges. Det kan bero på att den helt enkelt är obegripligt, eller så omfattande att ingen tar den till sig, säger Arnerstål, och fortsätter: – Då kan man fråga sig vad det innebär att binda en användare som inte förstår. ett annat problem med dagens avtal kring digitala medier kan vara att de krångliga villkoren i sig utgör ett hinder för nya leverantörer av olika tjänster att komma in på marknaden. – När jag har pratat med svenska tjänsteleverantörer så händer det att de klagar på de omfattande och komplicerade användarvillkoren. De upplevs ibland som ett inträdeshinder att man skulle behöva en advokat för att formulera villkoren, säger Stojan Arnerstål, och konstaterar att det i dessa lägen är begripligt att man bara kopierar någon amerikansk förlaga. – Men litegrann tänker jag att det är att börja i fel ände. I stället borde man börja med så enkla villkor som möjligt för att skala bort det som inte behövs, fortsätter han. Här ligger också en viktig del av hans forskningsprojekt. Stojan Arnerstål vill se över vad som kan skalas ”Hittills behandlas digitala tjänster allt för ofta som om det handlar om en vara man köper och betalar för som till exempel en cd-skiva, medan det kanske mer handlar om prenumeration på en tjänst, som i Spotify. Jag vill titta närmare på dessa regler.” bort. Vad i villkoren täcks redan av rättsregler, som till exempel konsumentsskyddsregler? En sådan förenkling skulle inte bara gynna användarna, menar han. – Det skulle också kunna sänka inträdesbarriären och kostnaderna för nya aktörer på marknaden, påpekar Arnerstål. redan i sin doktorsavhandling Varumärket som kontraktsföremål rörde sig Stojan Arnerstål i gränslandet mellan olika forskningsområden, framför allt kontraktsrätt och varumärkesrätt. Även i post doc-projektet kommer han att tvingas att försöka jämka ihop olika rättsområden, något han finner mycket stimulerande. Arnerstål tycker sig se att den ämnesövergripande ansatsen blir vanligare inom rättslig forskning. Detta speglar i sin tur en allt mer komplex juridisk verklighet, och allt mer komplexa tvister. I dag, menar han, är det inte ovanligt att i en och samma rättsprocess kombinera till exempel varumärkesrätt, kontraktsrätt, frågor om otillbörlig marknadsföring och konkurrensregler. Och forskningen följer efter den praktiska juridiken. En skillnad mellan advokater och forskare är att advokaterna har stor kreativ frihet och arbetar snabbare än forskningen, påpekar Stojan Arnerstål, som tidigare har varit verksam vid en advokatbyrå. Advokater har därmed kanske en större vana vid att Stipendiet ett nytt sätt att stödja viktig I närmare 70 år har Emil Heijnes Stiftelse för rättsvetenskaplig forskning delat ut anslag för rättsvetenskaplig forskning. Post doc-stipendiet till Stojan Arnerstål är dock unikt. – Under mina 25 år i styrelsen har vi aldrig tidigare delat ut ett post doc-stipendium, berättar advokat Sven Unger, styrelseordförande i Emil Heijnes Stiftelse. Bortsett från de anslag som 24 årligen ges till Stiftelsen Juridiska biblioteket har Sven Unger inte heller varit med om att dela ut ett så stort belopp. Det vanligaste anslaget ligger på 50 000–60 000 kronor, som tryckbidrag till rättsvetenskapliga avhandlingar. Men under de senaste åren har ansökningarna om tryckbidrag minskat i antal. Sven Unger kan inte svara på om det handlar Sven Unger. om en tillfällig nedgång, eller om det är en följd av att den tryckta avhandlingen i sig blivit mindre viktig när allt mer forskning publiceras digitalt. Samtidigt har styrelsen för Emil Heijnes stiftelse diskuterat hur stiftelsen mer aktivt skulle kunna stödja viktig forskning. Post doc-stipendiet är ett försöka att göra just det. – Så vi hade en idé, och enkelt uttryckt fanns det just nu lite pengar över för att fullfölja den, sammanfattar Sven Unger. post doc-stipendiet omfattar två år. Stiftelsen Emil Heijne bidrar med 325 000 kronor per år. Resten av lönen och kostnaderna för forskningen har fakulteten lovat att stå för. Inför utdelningen av stipendiet skrev styrelsen till samtliga juridiska institutioner i Sverige, nio stycken, och meddelade att stiftelsen var beredd att samfiAdvokaten Nr 1 • 2017