Advokaten 1
Debatt När anhängiggörs E Advokaterna Peter Henry
sson och Rickard Lyckander skriver om viktiga frågor som hör samman med när en asylansökan anhängiggörs. PRESENTATION n mängd betydelsefulla rättigheter och skyldigheter är kopplade till att en asylansökan anhängiggörs1. En utlännings rätt till bistånd i form av dagersättning, logi och sysselsättning är i många fall avhängig av att en asylansökan gjorts.2 En ansökan om asyl ställer Peter Henrysson är advokat och delägare i Advokatfirman Peter Henrysson i Landskrona. Hans firma är inriktad på allmän praktik med viss betoning på migrationsrätt, trafikskadereglering och familjerätt. särskilda krav på Migrationsverkets handläggning – såsom att muntlighet ska ingå i ärendets beredning.3 Vidare kan blotta förekomsten av en asylansökan göra Migrationsverket skyldigt att inhibera ett verkställbart utvisningsbeslut.4 Även tillämpligheten av den nyligen införda lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige styrs så vitt avser barn och barnfamiljer av när asylansökan registrerats hos Migrationsverket.5 Mot denna bakgrund skulle man önska att det tydligt framgår av lag eller annan rättskälla när en asylansökan ska anses vara gjord. I många fall är det i och för sig inte någon svårighet att fastställa när en asylansökan föreligger. Så är fallet då en utlänning personligen går till Migrationsverket och ansöker om asyl. Men en begäran om asyl kan framställas också på andra sätt. Så sker också i det praktiska rättslivet. Exempelvis kan en utlänning åberopa asylskäl i egen eller ombuds skrivelse till Migrationsverket. Frågan inställer sig då på vilket sätt en ansökan om asyl kan anhängiggöras, alltså hur kravet på formell eller materiell prövning av saken kan aktualiseras hos myndigheten. Varken utlänningslagen, utlänningsförordningen eller förvaltningslagen (baslag också i asylärenden) ger något svar på den frågan. I utlänningsförordningen anges blott (4:20 st. 2): En ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som vistas i Sverige ges in till Migrationsverket. Ansökan om uppehållstillstånd på annan grund än asylskäl görs i regel genom att handling ges in, med registrering per dag handlingen inkom till Migrationsverket.6 Utan vidare kan inte – enligt en och samma bestämmelse – upprätthållas något annat formkrav för asylansökan. I praktiken kan man råka ut för att Migrationsverket kräver sökandens personliga inställelse för att låta registrera en asylansökan – även om dessförinnan en skriftlig ansökan om asyl har inkommit till verket. Skälet till det torde vara att man är angelägen om att försäkra sig att den som gör ansökan verkligen befinner sig i Sverige och inte utomlands. Om meningsskiljaktigheter uppkommer om när ansökan gjorts, kan Migrationsverket som sin uppfattning vidhålla att registrering av ansökan ska göras den dag då personlig inställelse skedde och inte dag dessförinnan då skriftlig ansökan mottogs av Migrationsverket. Denna uppfattning är att jämställa 48 Advokaten Nr 1 • 2017