Advokaten 1
Debatt asylansökan? med att ett formkrav uppställ
s för anhängiggörande av en ansökan om asyl. Förgäves har vi letat efter stöd i lag för ett sådant krav. Enligt asylprocedurdirektivet finns möjlighet för medlemsstaterna att uppställa ett krav på personlig inställelse för att ansöka om asyl.7 Faktum är att Sverige valt att inte införa ett sådant krav, efter diskussion om saken vid asylprocedurdirektivets implementering. Det anges för övrigt i departementspromemorian (Ds 2015:37) att asyl kan sökas skriftligen och att registrering av ansökan ska ske när den inkommer till myndigheten, s. 58–59. Vidare är beviskravet för att en asylansökan ska anses gjord ”lågt” ställt, enligt såväl asylprocedurdirektivet (art. 2 b) som skyddsgrundsdirektivet (art. 2 g). Det är uppfyllt då ”det finns skäl att anta” att personen söker [internationellt skydd] och personen ”inte uttryckligen ansöker om en annan typ av skydd”. Därför bör även mindre tydliga initiativ – oavsett form – kunna medföra anhängiggörande. Sålunda förefaller inte tvivel föreligga om att skriftlig framställan till Migrationsverket om asyl ska läggas till grund för registrering av en asylansökan liksom att inte några högre krav på skrivelsens utformning får uppställas. Det är av vikt att asylansökan anhängiggörs när så ska ske. En felaktig registrering kan få långtgående följder. Saken kan bli slutligt avgjord genom Migrationsverkets beslut. I så fall saknas möjlighet att inom ramen för ordinarie rättsmedel få till stånd rättelse. Med tanke på de för den enskilde mycket kännbara konsekvenserna härav förtjänar frågan om en asylansökans rätta anhängiggörande och registering att uppmärksammas – i första hand av Migrationsverket – men även av advokater som har uppdrag i asylärenden. Redan inför Migrationsverkets prövning bör således invändning framföras mot formellt eller materiellt krav för anhängiggörande/ registrering som utan lagligt stöd kan uppställas av myndigheten. Det är advokatens uppgift att – i klientens och rättssäkerhetens intresse – begära att registrering av asylansökan görs vid den för klienten korrekta och mest fördelaktiga tidpunkten. Peter Henrysson Rickard Lyckander Advokatfirman Peter Henrysson AB, Landskrona 1 Termen asylansökan används här som kortform för ansökan om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser. 2 Tillämpligheten av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. kan vara avhängig av att utlänning ”har ansökt om [asyl]”, se nämnda lag 1 §. 3 Enligt 13 kap. 1 § utlänningslagen. 4 Enligt 12 kap. 19 § sista stycket utlänningslagen. 5 Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, övergångsbestämmelser p. 2–3. 6 Enligt 5 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 7 Det får inte till följd att en asylansökan inte ska anses vara gjord när ansökan om asyl dessförinnan lämnats in av sökanden – enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning) (asylprocedurdirektivet) art. 6 p. 3–4. PRESENTATION Rickard Lyckander är biträdande jurist vid Advokatfirman Peter Henrysson i Landskrona. Han arbetar huvudsakligen med migrationsrätt och familjerätt. Tun vg iktaren i det svenska rätts systemet sedan 1861. Köp Sver eig s Rikes Lag idag och få den digitala versionen utan kostnad. Gör din beställning på wolterskluwer.se/lagboken Advokaten Nr 1 • 2017 49