Advokaten 1
Aktuellt » Förhållandet mellan etik och juridik b
elystes ur olika perspektiv vid ett seminarium som arrangerades av stiftelsen Rättsstatens vänner i Sjöfartshuset i Stockholm i slutet av november förra året. varit svalt i den svenska domarkåren. År 2010 tillsattes en arbetsgrupp för att genomföra ett regeringsuppdrag om domaretik. Arbetsgruppen var en samverkan mellan domstolsverket, Jusek och Sveriges domarförbund och leddes av Johan Hirschfeldt. Gruppens arbete resulterade i tre dokument om god domarsed. Arbetsgruppen sorterade etiska frågeställningar under huvudrubriker och listade ett hundratal öppna frågor som domarna kan reflektera över. advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg talade under sitt anförande om advokatetik. Hon berättade att det av rättegångsbalkens regler framgår att advokater är skyldiga att följa god advokatsed. Vad som är god advokatsed avgör Advokatsamfundet genom 58 skrivna etiska regler om god advokatsed, disciplinnämndens praxis och styrelsens vägledande uttalanden i etiska frågor. Advokatsamfundets tillsyn är dock begränsad till advokaters advokatverksamhet och om de gör sig skyldiga till oredlighet, det vill säga ekonomisk brottslighet. – Det är inget stort problem, men det innebär en begränsning. En advokat kan till exempel skjuta sin hustru utan att bli utesluten, men inte sin klient, sade Anne Ramberg och tillade att samfundet vid upprepade tillfällen har begärt hos olika regeringar att Advokatsamfundet ska få möjlighet att utesluta en advokat som har gjort sig skyldig till brott som stadgar lägst två års fängelse – och att det nu finns ett förslag på remiss som i huvudsak går på samfundets linje. Advokatens främsta plikt är att vara lojal mot sin klient. Men det kan uppkomma moraliska dilemman, till exempel i samband med ett tvångsomhändertagande. – Advokaten kan ju som medmänniska tänka att klienten inte mår bra och borde tvångsomhändertas. Men om klienten inte vill bli tvångsomhändertagen måste advokaten vara klienten lojal och föra fram det som klienten vill få fram, sade Anne Ramberg. lena marcusson, professor emeritus i förvaltningsrätt och ordförande i regeringens värdegrundsdelegation 2013–2016, talade om etik i offentlig förvaltning. Värdegrundsdelegationen, som avslutade sitt arbete i december förra året, har betonat att det behövs en permanent organisation som kan arbeta långsiktigt med den gemensamma värdegrunden för statlig verksamhet som bygger på sex principer: demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt för lika värde, frihet och värdighet, effektivitet och service. Regeringen har i budgetpropositionen beslutat att föreslå att arbetet ska gå vidare, och att det ska ledas av Statskontoret. – Det är ett bra initiativ som innebär en långsiktig lösning. Personligen tycker jag att det är bra att vikten av en god förvaltningskultur markeras. Det är en markering i kölvattnet av Macchiarini-affären och Riksrevisionens debacle på senare tid. De exemplen visar hur viktigt det är med förvaltningskunskap och att man har respekt för de grundläggande rättsliga principerna, sade Lena Marcusson och tillade att utbildning om värdegrundsfrågor behövs på bred front – av myndighetsledningar, av myndigheternas medarbetare och av dem som ska hålla i utbildningen. Kamilla Kvarntorp Advokaten Nr 1 • 2017