STT 1
STT Vecka 51 onsdag 20 december 2017 29 Elever lö
ste deckargåta genom att läsa TRANEMO På mellanstadiet på Tranängskolan har eleverna genomfört sitt årliga läsprojekt. I år handlade det om att lösa en deckargåta. Ett brev från polischef Lagor Ätt i den lilla staden Remsäl dök upp på mellanstadiet någon vecka efter höstlovet. Fem invånare i hans stad hade kidnappats och han behövde hjälp att hitta kidnapparna. För att lösa det krävdes att varje klass i årskurs 4-6 på Tranängskolan hjälpte till genom att läsa ett visst antal sidor i valfri bok. Detta var upprinnelsen till Tranängskolans årliga läsprojekt för mellanstadiet. Projektet innebar att eleverna totalt skulle läsa minst 4 500 sidor och det skulle genomföras inom 104 timmar. – Det är ett härligt sätt att skapa läslust på, säger Ingela Ynghagen, lärare på mellanstadiet. Varje klass som lyckades med sitt uppdrag fick en ledtrådsbokstav som passade in i ett ord. Med alla bokstäver lagda blev ordet ”Läsfixarna”. När eleverna fått fram ordet hade de lyckats med uppdraget. – Uppdraget var att läsa 4 500 sidor men eleverna läste hela 14 639 sidor under projektet, säger Ingela Ynghagen. Efter att ha läst ett visst antal sidor i en bok så fick varje elev en boklott och deltog i det boklotteri som hade dragning veckan efter. Vinsterna i lotteriet var böcker. Men hur gick det med fritagningen av de kidnappade? Jodå, polischef Lagor Ätt fick såklart hjälp eftersom eleverna med råge läste så många boksidor de skulle. Med hjälp av Tranängskolans elever kunde de kidnappade till slut fritas. YLVA HIDENG ylva@stthuset.com FOTNOT: Läsfixarna bygger på fyra grundstrategier för att nå läsförståelse. Det är mentala verktyg, som eleverna kan ta hjälp av när de ska läsa och förstå en text. I Tranängskolans årliga läsprojekt fick eleverna, efter att ha läst ett visst antal sidor i en bok, en boklott och deltog i ett boklotteri. På bilden syns vinnarna i årskurs 4-6 med sina böcker. FOTO: PRIVAT JULENS TRADITIONER Morgan Nilsson, Sexdrega, ordförande i Historieforum Västra Götaland och föreläsare i Västsvensk historia, skriver här om vår mest traditionstyngda högtid – julen – och dess långa historiska tradition. Traditioner med gamla anor M in tolkning är att julen sannolikt härrör ända ner till vår forntid och asatron under yngre järnålder. Det vi vet om traditionerna och sagorna, har vi från de nedskrivna Eddorna och de isländska sagorna där det berättas hur förfäder höll kult och festligheter under högtiderna och i det här sammanhanget Midvinte rsolståndet. Vishetens gud i den nordiska mytologin – Oden – har givit upphov till vår nutida föreställning om jultomten och är numera vedertaget begrepp hos en del etnologer. De tidigaste beläggen för ordet Jul eller det engelska Yule är minst 500 år äldre än 1100-talets och kommer från 500-talets germaner. Under medeltiden försökte kristendomen föra över högtiden till ett ”Kristmäss”. Dessutom förbjöds under denna tid allt ”hedniskt” firande. Dock återkom under 1800-talet successivt den jul vi firar i dag. Ett av Odens många binamn är Jolnir, eller ”Jularen”, alltså själva Julens Herre. Tillika är han ”Jolnárfadir”. Det fornnordiska ordet ”jul” härleds således från Asagudarnas ”Jolnar” och Oden som hade binamnet ”Jolnir” eller ”Langbardr” – den långskäggige Julafadern. I bland annat Västergötland var det sed under hednatiden att maten skulle stå framme på bordet under julnatten, när de döda kunde besöka sin gamla ätt, och giva gåvor åt de levande släktingarna. Julklappen har ursprunget i vår fornsed att en anonym givare kastade in en gåva i huset för att efterlikna förfädernas vana. Den engelska traditionen med strumpor på spiselkransen och tanken att tomten åker i en nordisk släde, förspänd med renar, och helt och hållet är nordbo, kommer också från vår nordiska mytologi. Gårdstomten gav aldrig några gåvor, utan var ett lokalt rå eller en ”rådare” man häll sig väl med. Den vandrande guden Oden själv var annorlunda, han gav av sig själv bara för givandets skull. Oden offrade sitt ena öga i Midgårdsbrunnen för att se ut i världen. Hugin och Munin var hans symboliska korpar som gav honom information. De röda kulorna i granen anses vara en kvarleva av de slaktade offren som blodiga hängde i offerträdet. Lucias ljus menas vara en Inskickat av MORGAN NILSSON, modern variant av slaktkvigan som med tända halmnekar i hornen leddes runt på gårdarna för att blidka gudarna till solen under den mörka årstiden. Vi smyckar ”offerträden” inomhus med blodröda kulor och ”blotgåvor” under granen. Vi sätter fortfarande upp halmkärvar i våra trädgårdar på grund av att om Oden red förbi skulle hans häst Sleipner ha det på sin färd. Julbocken som symbol i Skan dinavien kan härledas från asatron där åskguden Tor hade en vagn som drogs av de två bockarna Tanngnjóstr och Tanngrisnir. Det finns också teorier att traditionen med julbock härstammar från att man kring juletid slaktade en get. På tal om att slakta, är julskinka fortfarande det viktigaste för oss på julbordet. Grisen var ett heligt djur för gudarna Frej och Freja. Det var nämligen grisen Särimner man slaktade och åt upp varefter den ändå kryade på sig och återfick sitt liv. God ”Jol” och skål för jultomten Oden! Både julbock och julklappar har anor långt tillbaka i tiden. FOTO: CARL JOHAN REHBINDER Under 1800-talet återkom successivt den jul vi firar idag. MORGAN NILSSON Ett av Odens många binamn är Jolnir, ”Jularen”, berättar Morgan Nilsson.