Advokaten 1
Reportage Mänskliga rättighetsdagarna 2011 mänskL
iga rättighetsdagarna 2011 Gränslösa rättigheter? Mänskliga rättighetsdagarna 2011 hölls i Kulturhuset Stockholm den 14–15 november. Temat i år var ”Gränslösa rättigheter? Migration, medborgarskap och mänskliga rättigheter”. Ett stort antal deltagare möttes vid seminarier, debatter och utställningar. text och foto magnus andersson och tom knutson M R-dagarna inleddes med ett panelsamtal mellan operasångerskan Barbara Hendricks, goodwillambassadör för FN:s flyktingkommissariat UNHCR sedan 1987, Liz Fekete, chef för Institute of Race Relations i Storbritannien, och Fateh Azzam, regional representant i Beirut för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Panelsamtalet leddes av journalisten Anna-Lena Lodenius. Fateh Azzam pekade på att frågan om migration är central: – Lyckas man med mänskliga rättigheter för migranter, kan man lyckas med det för alla, sade han. Barbara Hendricks berättade engagerat om sitt engagemang för mänskliga rättigheter. – Sedan första gången jag besökte ett flyktingläger har flyktingfrågan aldrig lämnat mig, sade hon. Barbara Hendricks berättade att hon växte upp som en flykting i sitt eget land. Först när hon var 14 år upplevde hon att hon blev medborgare i USA, då rösträttslagarna som förbjöd diskriminering av afroamerikanska väljare antogs. När hon såg vad som hände i Europa efter kalla krigets slut, upplevde hon det som den rasism hon såg i USA som barn. Barbara Hendricks beskrev FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som en bruksanvisning för hur vi kan leva tillsammans på planeten Jorden. Hon konstaterade att FN:s flyktingkonvention från 1951 är utformad för vita, europeiska flyktingar efter andra världskriget. Alla trodde att konventionen var en tillfällig åtgärd efter händelserna i Europa under kriget, men den är inte obsolet utan fortfarande aktuell. Hon ansåg inte att konventionerna borde ersättas av moderniserade traktater – det politiska klimatet är ett annat än när de antogs efter kriget: – Vi har inte en chans att få konventioner med ens hälften av bettet i dem vi har nu! Liz Fekete menade att själva hjärtat i flyktingkonventionen hade rivits upp av staterna de senaste åren, när de till exempel skickar tillbaka asylsökande till Afghanistan. n Fateh Azzam, längst till höger på bild, menade att frågan om migration är central. Lyckas man med mänskliga rättighe ter för migranter, kan man lyckas med det för alla. ”Sedan första gången jag besökte ett flyktingläger, har flyktingfrågan aldrig lämnat mig” Bryr sig svenska domstolar om folkrätten? vid raoul wallenberg-institutets paneldiskussion om folkrätten i svensk rätt frågade debattledaren rebecca stern om folkrätten betydde någonting i praktiken, och om svenska domstolar tar hänsyn till sveriges internationella åtaganden. Inger Österdahl. Justitierådet Henrik Jermsten i Högsta förvaltningsdomstolen förklarade att Sverige är en dualistisk stat, där lagstiftaren måste se till att internationella åta14 ganden blir en del av den svenska lagen innan domstolarna kan tillämpa den. Enligt Jermsten är det inte en uppgift för domstolarna att se till att de internationella förpliktelser Sverige har ingått upprätthålls. I den mån lagstiftaren vill att åtagandena ska efterlevas, lagstiftar man om det – antingen genom att inkorporera den internationella konventionen eller genom att se till att de inhemska normerna överensstämmer med konventionen. Professor Inger Österdahl, Uppsala universitet, var mer öppen för att tillämpa folkrättsliga normer direkt. – Var står det reglerat att Sverige är benhårt dualistiskt? frågade hon. Enligt Österdahl finns ingen uttrycklig reglering i lag, men det finns en stark övertygelse om saken som traderas mellan praktiskt verksamma domare. Hon menade att det borde ha skett förändringar genom det internationella inflytandet, inte minst genom Sveriges EUmedlemskap. Inger Österdahl trodde att de flesta Advokaten Nr 9 • 2011