Advokaten 1
Reportage Mänskliga rättighetsdagarna 2011 Klarar
FN att granska medlemsländerna? Fn klarar inte av att granska mänskliga rättigheter anser initierade bedömare. Ove Bring, professor i folkrätt, och Krister Thelin, ledamot av FN:s MR-kommitté. Klarar FN att granska mänskliga rättigheter? Det var frågan som diskuterades vid en av FN-förbundets paneldebatter. Linda Nordin Thorslund, generalsekreterare för Svenska FN-förbundet, gjorde en genomgång av FN:s övervakningssystem för mänskliga rättigheter och drog själv slutsatsen att FN klarar sin uppgift. Per Sjögren, chef för UD:s avdelning för folkrätt och mänskliga rättigheter, konstaterade att övervakningssystemen har nått en hög belastningsnivå och att det finns hundratals landrapporter och individuella klagomål som väntar på att bli behandlade av FN-organen. Han berättade också att diskussioner om högkommissariens och kommittéernas ställning pågår. Sverige är motståndare till att inskränka granskningsorganens oberoende, medan vissa länder vill knyta dem närmare till staterna. krister theLin, domare och ledamot av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, skrädde inte orden när han svarade på frågan: – Det fungerar inte! Krister Thelin pekade utifrån sina egna erfarenheter från MR-kommitténs arbete på en strukturell brist i granskningen av konventionsländerna: Systemet kan inte skilja på stort och smått. Till exempel jämställs i kommitténs rapporter kritik mot den dåliga ventilationen på Kronobergshäktet i Stockholm Årets MR-dagar var mycket välbesökta, och 100 år av svensk migrationspolitik: Synen har förändrats migrationen är en del av den svenska historien. men synen på gränser, rörelsefrihet, flyktingar och andra migranter har förändrats. Mikael Byström, fil. dr i historia vid Stockholms universitet, beskrev hur synen på migranter förändrades under 1900-talets första femtio år. Vid seklets början saknade Sverige en utlänningslagstiftning, den första kom 1927. Syftet med den var att skydda arbetstillfällen, men även rasargumentet att det svenska folket skulle bevaras homogent fanns med. 1937 kom en ny lagstiftning som kom att gälla under andra världskriget. I denna lagstiftning hade rasargumentet förts bort, den var däremot restriktiv till sin 16 Mikael Byström. karaktär. Under kriget kom stora flyktinggrupper från Norge men även från Danmark att söka sig till Sverige och de fick stanna. Det är tydligt att något hände under kriget, enligt Byström, vars tes är vad han kallat den nordiska tanken. – När nordiska bröder och systrar (norrmän, danskar och finländare i viss mån) hamnar i knipa tog Sverige emot dem eftersom man måste hjälpa sina nordiska bröder och systrar. Den tanken var ofta viktigare än flyktingens skyddsbehov. Det var tanken om broderskap i första Christina Johansson. hand som gjorde att Sverige tog emot 30 000 norrmän och sedan 10 000 danskar, av vilka 7 000–8 000 var danska judar, under kort tid, enligt Byström som menade att just där visar sig den nordiska tanken tydlig eftersom man talade om vanliga danskar och danska judar. Det är den nordiska tanken som gjorde att också danska judar delvis kunde inkluderas i någon slags nordisk etnicitet. christina johansson, fil. dr i etnicitet vid Malmö högskola, ställde frågan om den svenska självbilden, som skapats av samhällets elit: politiker, medier och forskare, stämmer med hur migrationspolitiken ser ut i realiteten. Är Sverige ett migrationspolitiskt föregångsland, en välfärdsstat med en generös och humanistisk flyktingpolitik som bejakar en mångkulturell invandrarpolitik, som värdesätter att människor har olika kulturell bakgrund? Under den period hon har undersökt har hon sett en tankelogik som går ut på Advokaten Nr 9 • 2011