Advokaten 1
Reportage Mänskliga rättighetsdagarna 2011 Migrat
ionsminister ”Ja, sådär. Men realistiskt är svaret: Nej, inte på ett effektivt sätt!” Tobias Billström diskuterade EU:s och Sveriges ansvar för asylsökande och det gemensamma europeiska asylsystemet med Europarådets MR-kommissarie Thomas Hammarberg och Maria Åsenius, kabinettschef hos EU-kommissionären Cecilia Malmström. med kritiken mot förhållandena i Kamerun, där 70 personer delar en cell på 10 kvadratmeter. Det går inte att fokusera de värsta staterna, för då skulle de känna sig utpekade, förklarade Thelin. Han önskade att kommittén skulle kunna lägga kraften där den bäst behövs. En önskvärd reform vore om vissa länder skulle granskas med längre intervaller efter sin första rapport, utifrån kommitténs bedömning. Ett problem är också de minskade resurserna, som gör att kommittén inte får det stöd den behöver. Krister Thelin menade att det finns en risk för att hela systemet imploderar. sara phiLipson, barnrättsjurist på Plan Sverige, framhöll att barnkonventionen är den enda större människorättskonvention som saknar möjlighet till klagomål. Hon hoppades att förslaget om att införa klagomöjlighet och ett granskningsorgan skulle antas i december 2011. Krister Thelin motsatte sig absolut att på flera seminarier räckte inte alla platser till. skapa möjlighet till individuella klagomål på brott mot barnkonventionen. Ett nytt granskningsorgan skulle innebära ännu mindre resurser för de existerande kommittéerna. Ove Bring, professor i folkrätt, hävdade att granskningen är en politisk fråga som handlar om attityd från staternas sida – inte en strukturell fråga. I grunden handlar det om synen på universella mänskliga rättigheter i världen. Han underströk att Eleanor Roosevelt faktiskt lyckades uppnå en universell deklaration om de mänskliga rättigheterna, med innehåll från olika kulturkretsar. Reglerna om mänskliga rättigheter är universella, men kan också vara nationella – och då ska de respekteras om de går längre än de universella! Ove Bring sade att politiseringen av FN:s råd för mänskliga rättigheter innebär att det utnyttjas för fel syften – det har blivit en plattform mot mänskliga rättigheter i stället för en plattform för dem. Klarar FN granskningen? frågade Bring, och svarade: – Ja, sådär. Men realistiskt är svaret: Nej, inte på ett effektivt sätt! Ove Bring menade att det inte är FN:s granskningsarbete, utan medlemsstaterna, som behöver reformeras. n nästa sida Mer från MR-dagarna. att invandringen måste begränsas för att Sverige ska kunna leva upp till sina integrationspolitiska ambitioner. Det finns en förändring som går ut på att migranterna mer och mer beskrivs som en belastning. Enligt Johansson är du är välkommen om du anses vara integrerbar i samhället. Annars är du det inte. Om du tillhör en stor flyktinggrupp som kommer under en kort tid och från en kultur som anses vara avvikande från den svenska så är du inte välkommen. Detta sätt att resonera, att integrationspolitiken ska styra utformningen av invandringspolitiken, grundlades under arbetskraftsinvandringens era. Hennes studie visar att man har fortsatt att tänka så även när det gäller flyktingar. Det innebär att det Advokaten Nr 9 • 2011 inte är flyktingars skyddsbehov som står i centrum, utan om ifall flyktingar anses vara integrerbara i samhället. – Min forskning visar att Sverige inte har lagt gamla önskemål om etnisk homogenitet bakom sig just på grund av att vissa etniska grupper pekas ut som svårintegrerade i samhället, sa hon och fortsatte: – Det sker ett slags etnisk selektion i det Sverige som har en självbild av att vara ett generöst humanistiskt land som bejakar kulturell pluralism. På så sätt skulle man kunna säga att självbilden stämmer dåligt med den verklighet som vi kan se. anna Lundberg, jur. kand. och fil. dr i etnicitet vid Malmö högskola, beskrev fyra begrepp som karaktäriserar utveckRebecca Stern. lingen av svensk flyktingpolitik under senare år: europeisering, juridifiering, ansvarsfördelning/ansvarsförskjutning samt kriminalisering/sekurisering (alltså en alltmer säkerhetsorienterad politik). Anna Lundberg. rebecca stern, jur. dr och Senior researcher vid RWI, poängterade att det är väldigt tydligt att juridik egentligen inte är något annat än ”stelnad politik” på migrationsområdet. – All juridik bygger någonstans på en politisk vilja och det blir väldigt tydligt här, sa hon och tillade: – Det finns en stor del av lämplighetsbedömningar och inte alltid kanske lika mycket rättighetsperspektiv när man avgör vem som har rätt att få stanna. n 17