Advokaten 1
Fokus Kvinnan bakom brottet och man tänker att ha
n begått ett mord Då har vi plötsligt en profil som låter som en islamistisk, fundamentalistisk mördare.” Christer Söderberg – Man får ju utgå från att en man skulle få samma bedömning. Men det jag undrar, och som gör mig lite rädd, är om en man ens kommit till undersökning, säger Söderberg. En ledamot av Socialstyrelsens rättsliga råd ville faktiskt gå ännu längre i sin genusanalys. Psykiatern Göran Källberg delade inte majoritetens mening att Sara Svensson var allvarligt psykiskt störd. Till tidningen Expressen sa han: ”En man hade aldrig blivit kryssad i det här fallet. Jag tycker inte att hon ska kryssas överhuvudtaget. Jag tycker inte att hon är sjuk”. gränserna suddas ut Christer Söderberg tycker alltså att det finns skäl att fundera över hur kön påverkar rättstillämpningen. Samtidigt tror han att medvetenheten om detta har ökat i rättsväsendet. En viktig anledning är en ny typ av kvinnliga brottslingar som börjat dyka upp i rättssalarna. – Jag upplever att andelen unga kvinnor, 15–20 år, som hamnar i brott har ökat. Förut hörde det till undantagen att jag fick ta hand om en tjej som varit ute och slagits. Men det blir allt vanligare, även med ganska fula misshandlar, säger Söderberg, som konstaterar att det blivit mer jämlikt, fast på ett negativt sätt. De unga kvinnliga brottslingarna har också en hårdare attityd till rättssystemet, menar Christer Söderberg. Och det skapar reaktioner. – Jag tror att debatten finns, och att alla uppmärksammat att det blivit mer kvinnor som begår brott. – Och det är inte bara ringa misshandel, utan den kan till och med tangera att bli grov. Det blir hotbrott över internet, övergrepp i rättssak. Det retar domstolarna. Generellt går vi nog mot en mer likställd rättstillämpning, sammanfattar han. n nalvården, som bara riktar sig till kvinnor: Vinn. Programmet har hämtats från Norge, och namnet står för att kvinnorna ska övervinna sina problem och vinna sina liv åter. – Målet är att återta det egna ansvaret för liv, hälsa och framkvinnor i kriminaLvÅrden tid, sammanfattar Karl-Anders Lönnberg. Inom Vinn får de kvinnliga intagna kartlägga sina liv och i grupp diskutera och bearbeta sina problemområden, däribland de brott de begått. Många har också missbruk i någon form att hantera. Den egna sexualiteten är ett annat område som berörs. Enligt Karl-Anders Lönnberg är erfarenheterna av programmet mycket goda. – För många av klienterna handlar det om att för första gången stötta andra och samtidigt själv bli uppmärksammad för bra egenskaper. Programmet ger hopp om att förändring är möjlig när man än påbörjar denna ibland långa process, säger han. Jenny Yourstone, doktor i psykologi och verksam vid Kriminalvårdens FoU-verksamhet, är också mycket positiv till Vinn-programmet. – Många som gått det här programmet är mycket nöjda. Och det är ett jättejobb de gör. De jobbar i liten grupp och lär känna varandra väl, och går igenom alla de här tunga områdena. Sedan kommer de ut väldigt peppade, berättar Yourstone. Jenny Yourstone medverkar även hon som forskare i Kvinnonätverket. Just nu arbetar hon med en stor undersökning, den första i sitt slag, om kvinnliga intagna på fängelserna. Samtliga kvinnor vid samtliga anstalter har tillfrågats om de vill delta. Alla som tackat ja har intervjuats av en utredare, och fått svara på frågor om bland annat sin psykiska hälsa. Därefter har de svarat på ytterligare frågor, om till exempel aggression, socialt stöd, självförtroende, fysisk hälsa och missbruk, i ett självskattningsformulär. Advokaten Nr 9 • 2011 Under 2010 var andelen män bland dem som togs in i fängelse 94 %, en siffra som varit i stort sett stabil mellan 2001 och 2010. 6 procent av de intagna var alltså kvinnor. Antalet kvinnor i kriminalvården är cirka 300. Under ett år är genomströmningen av kvinnor ungefär 600. De intagna kvinnorna samlas i sex speciella fängelser för kvinnor. Hinseberg utanför Örebro, Färingsö utanför Stockholm, Sagsjön i Göteborg, Ljustadalen norr om Sundsvall, Ringsjön utanför Ystad samt anstalten Ystad. Ett särskilt program i kriminalvården ska hjälpa kvinnorna tillbaka till samhället. » 31