STT 1
10 STT Vecka 8 onsdag 21 februari 2018 TRANEMO BY
GDEN Nya renhållningsordningen fastställd TRANEMO Redan för drygt ett år sedan beslutade fullmäktige att gå mot att samla in matavfall separat. Nu har kommunen kommit några steg på vägen och den nya renhållningsordningen är fastställd. Det nya systemet kommer successivt att införas i kommunen under andra halvan av 2018. – Vi håller på och tittar över det här och vet ännu inte exakt varken när vi kan dra igång eller när vi är klara, säger Cathrine Persson som är enhetschef på renhållningen på Tranemo kommun. På årets första fullmäktigemöte i början av februari beslutades att anta renhållningsordningen att gälla från och med 1 mars. Den består av två delar, en avfallsplan som redovisar dagsläge, framtidsmål samt vilka åtgärder som planeras för att minska avfallets mängd och så renhållningsföreskrifter som talar om hur kommunen tar hand om avfallet. Den del som kanske mest berör kommuninvånarna är beslutet om ett tvåkärlssystem: ett kärl för brännbara sopor, och ett för matavfall. Nittorp har fått prova det nya systemet sedan november förra året (läs mer om det i artikel här nedan). Varje ort i kommunen kommer att få ta del av det nya systemet, oavsett om det är landsbygd eller tätbebyggt område. – Vi tar en ort i taget och kommer att informera alla i god tid, säger Cathrine Persson. Den gröna tunnan som idag finns i varje hushåll kommer att finnas kvar. Den kompletteras med en brun för matavfall. Den bruna tunnan kommer kommunen att förse varje hushåll med, storleken på tunnan är samma för alla, 140 liter. Grundabonnemanget är att den bruna tunnan töms var fjortonde dag och den gröna var fjärde vecka. Men möjlighet kommer att finnas till både tätare och glesare tömning av den gröna tunnan, precis som idag. Kommer sopbilen att köra dubbelt till varje hushåll nu mot tidigare? – Jag vill inte säga att den kör extra för att hämta den bruna tunnan, då sopbilen kommer att vara utrustad med två separata fack som möjliggör att den kan tömma både grön och brun tunna samtidigt. Men det är möjligt att det blir något fler turer på landsbygden. Vi optimerar så att vi får så bra transporter som möjligt. Det nya systemet sägs ändå vara miljömässigt försvarbart och något som flera kommuner i Sverige redan valt att gå över till. – Det är inte klart vem som kommer att köra ännu. Först då vet vi mer om hur det blir. Men vi har upphandlat att minst 50 procent av våra sopbilar ska drivas av biogas för att få kretsloppstänket, säger Cathrine Persson. Bruna tunnan - så funkar den NITTORP Kommunen har alltså fastställt den nya renhållningsordningen. Den innebär bland annat ett tvåkärlssystem till varje hushåll. I Nittorp har invånarna sedan i höstas fått prova det nya systemet. På Ringvägen i Nittorp finns sedan den 1 november förra året en brun soptunna för matavfall, jämte den gröna vanliga soptunnan. Familjen Haglund är en av alla familjer som varit försökspersoner och fått prova det nya tvåkärlssystemet, med en soptunna för matavfall och en för brännbara sopor. – Det finns ingen anledning att vara emot det här systemet, jag tycker att det fungerar jättebra, säger Dan Haglund. Inför beslutet om renhållningen har kommunen gjort plockanalyser vid tre tillfällen. Man har alltså tittat igenom ett antal soptunnor från hushåll i kommunen. – I tunnorna vi tittade var drygt 25 procent av innehållet matavfall och drygt 20 procent var förpackningar. Detta trots att de tunnor vi tittade i tillhörde hushåll som sa sig kompostera, säger Annette Nilsson, projektledare för matavfallsinsamlingen. Det nya systemet kommer sig dels av plockanalyserna och dels på grund av nationella mål om omhändertagande av matavfall. Den stora poängen med det är inte att det blir ett billigare system. Vinsten är istället att gynna miljön. – Jag tycker att det här är enklare och smidigare än kompostering. Det är mindre jobb och passar den som är lite lat, säger Dan Haglund. Som exempel nämner han att man slipper diska ur smutsig komposthink men också jobbet med att tömma och sköta om en kompost. Till varje brun soptunna ingår en särskild sorts pappers påse och en speciellt ventilerad korg för påsen. Detta förvaras inne i huset. – Det stora gisslet kan vara att ha tillräckligt med luft för påsen så att den ventileras, säger Dan Haglund. När påsen är full bärs den ut till den bruna tunnan och ställs på en liten hylla. När nästa påse kommer trillar den första ner i tunnan. – Det luktar inget när man öppnar tunnans lock. Men försöksperioden har ju varit under vintern så hur det blir i augusti vet jag inte, säger Dan Haglund. – Matavfallskärlen är ventilerade och som tillbeDe som komposterar hemma har idag en rabatterad taxa, hur blir det med nya systemet? – Vi gör ett omtag med alla våra taxor och kommer att se över dem. Jag kan i nuläget inte svara på om det kommer att bli billigare taxa med kompostering. Däremot kan alla som vill fortsätta kompostera göra det, men det måste anmälas till miljökontoret. Idag är det ungefär 80 procent av kommunens abonnenter som säger sig kompostera hemma. YLVA HIDENG ylva@stthuset.com Dan Haglund från Nittorp är nöjd med det nya tvåkärlssystemet. – Våra soptunnor står alltid på tömningsstället så vi behöver inte hålla koll på att soporna hämtas oftare nu än förut, säger han. FOTO: YLVA HIDENG hör kommer även kärlet att kompletteras med en så kalllad biohylla där påsen placeras bland annat för att torka och detta minskar risken för dålig lukt. Vår erfarenhet efter kontakt med andra kommuner är att det inte är något större problem med lukt sommartid, säger Annette Nilsson. Familjen Haglund är ett hushåll med fyra personer. De byter påse minst tre gånger per vecka. – Ett hushåll med en person kanske får byta påse innan den är full för att slippa eventuell lukt. Det skulle kunna vara mindre påsar för mindre hushåll, säger Dan Haglund. – Det kommer att bli en påsstorlek för hushåll och en större för storkök och restauranger, säger Annette Nilsson. Varför är just Nittorp den ort ni valt att prova i? – Det är ett relativt litet samhälle och ligger bra till geografiskt. Det är 89 hushåll inom tätorten, säger Annette Nilsson. Under april blir det ett möte där de ska utvärdera vad som varit bra eller mindre bra i Nittorp. – Men det är viktigt att komma ihåg att den nya renhållningsordningen inte bara är matavfallsinsamling. Det finns också olika mål som hur vi ska kunna öka återanvändningen och få folk att förstå hur viktigt det är att sortera ut till exempel förpackningar, säger Annette Nilsson. YLVA HIDENG ylva@stthuset.com 6 Karin Eliasson är folkhälso strateg i Trane mo kommun. FOTO: STT/ARKIV frågor till Karin Eliasson TRANEMO Folkhälsan i Tranemo har gjort enkäten ”Trygghet, trivsel och hälsa” bland medborgarna. Enligt underlaget så både trivs invånarna och känner sig trygga. Hur stort är underlaget? – Vi har 160 svarande mellan 18-89 år. De flesta har varit 40 - 69 år. Vi har även gjort en liknande enkät i årskurs 7 på Tranängskolan under förra året. Vi har bra spridning av svarande, från alla orter i kommunen. Hur har ni gått ut med den? – Den har legat ute på vår hemsida 1 oktober 2017-31 januari i år. Vi har berättat om den i byalag och föreningar. Den har också funnits att fylla i på biblioteket. Vad har ni velat veta? – Frågorna har varit ”Hur trivs du i Tranemo?”, ”Hur trygg känner du dig?” och ”Hur uppever du din hälsa?”. Man har också kunnat ge förslag på förbättringar. Varför har ni velat göra den? – Tidigare gjorde polisen trygghetsundersökningar men sedan polisens om organisation går den just nu inte ner på kommunnivå, bara i region Väst. Vi planerar att tillsammans med kommunpolisen hålla trygghetsmöten. Vad är er analys? – Det är positivt att över 95 procent har svarat att de känner sig trygga. 89 procent säger att de trivs bra. 30 procent säger att hälsan är mycket bra och 64 procent att den är bra. Vi har dock enligt polisanmälningar inbrott, stölder och tecken på organiserad brottslighet i Tranemo kommun. Men det vanligaste allvarliga som sker och som polisanmäls är viltolyckor. Vad var förslagen på de öppna frågorna? – Att kommunen borde satsa inte bara i centralorten, en ökad närvaro av polis, bättre belysning och fler promenadstråk. Ett levande centrum med service och naturliga träffpunkter. ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com